Det var verkligen länge sedan jag uppdaterade bloggen. Det beror på många saker. Dels har jag flyttat tusen gånger sedan jag slutade skriva och så jag har bytt jobb tusen gånger. Då har energin till att skriva inte funnits helt enkelt. Jag har inte ens skrivit dagbok - även fast jag köpte en sån där 5-års dagbok med bara några rader för varje dag. Det var för jobbigt.
Jag är numera en förtortstjej i storstan. Barkarby. Jag bor i ett nybyggt såll. Det jag menar är att trots att huset är nybyggt så har en överväldigande stor del av de som bor här fuktskador i sina lägenheter. Än så länge är jag förskonad från sådana missöden, men jag inspekterar innertaket var och varannan dag.
Jag skriver mycket i mitt jobb men också i mina studier. Jag är snart klar, så nu söker jag mattejobb. Jag vill jobba någonstans där jag kan känna att jag använder något av allt jag lärt mig i matematiken. Grupparbete känns viktigt. I den tjänsten jag har nu jobbar jag mycket själv, och det går bäst när jag får hjälp. Det är nog så att jag känner mig lite osäker i min roll, men det har blivit bättre.
Jag känner att jag har lärt mig massor och dessutom blivit starkare på att skriva. Att komma på roliga ämnen, ämnen som jag brinner för. I flera år har jag bara gjort det jag blivit tillsagd och det som jag borde tycka är roligt. Nu har jag börjat hitta fler "det här tycker jag är kul"-ämnen. Det känns kul!
Något som jag verkligen gillar är att göra intervjuer om personers liv. Jag älskar att ställa frågor om hur en person reflekterar över sina livsval och framtiden. Hur styr du ditt liv? Jag har fått chansen att intervjua både kändisar, politiker, entreprenörer och helt vanliga människor i min tjänst som jag har idag och det har väckt mig.
Det har väckt min nyfikenhet på människor. Jag vill ställa samma fråga till alla.
Varför jobbar du med det du jobbar med?
Vad har hänt i ditt liv som du bara finner dig i nu?
Har du kontroll?
Det är så himla spännande att höra hur människor tänker.
Jag känner att jag skulle kunna skriva flera mil till, men jag får hejda mig. Ni som läser måste få en chans att hinna med. Långa texter är svårlästa, och nu har jag iallafall krupit fram ur skalet igen. Visat mig.
Jag lever.
Och jag tänker skriva ett nytt inlägg direkt!
Peace!
