En till sista lektion

Jag kan inte låta bli att undra: Kommer jag gå hos en pianolärare igen? Nu har jag nämligen slutat tre gånger och börjat igen efter två av dem. Sista pianolektionen är i morgon och jag känner mig lättad att jag inte är bunden längre... Det är konstigt... hur jag längtade efter att få göra något och sen när jag gör det känner jag mig fast och vill kunna komma bort...

Jag vill ju inte ha några rötter på fel ställen heller, men det är mycket här i livet som man inte har någon kontroll över. Jag kan inte hjälpa att jag verkar ha Stockholm, Kina och Hallsberg som framtida högtids-firar-ställen. Kan inte hjälpa mitt behov av pengar gör att jag kommer jobba NÅGONSTANS och kommer jag då känna mig fast där? Med rötter menar jag även saker som pianolektioner och husdjur.

Det var så lätt att skratta när jag var sysselsatt. Just nu känner jag mig inte förtjänt av någonting... inte ens ett skratt.

Dagen efter i morgon ska jag på intrevju om sommarjobb. Städning har jag ju sysslat med tidigare så det borde ju gå vägen. Men jag undrar om sjukhus-städar-lönen blir bättre/sämre än korvlönen och om jag kommer få lika roligt på USÖ som på korvfabriken där jag känner folk och har jobbat tidigare. Jag undrar om jag kommer tacka ja till jobbet om jag får det...

Jag undrar om jag kommer se sjuklingar och döingar hela sommaren eller korvar och köldtillägg på lönespecen?

Det blev väldigt ensamt nu... Ska ju ta ut Tindra, men sen då? Spela piano, tvätta lite så jag har rena kläder till Gotland. Ge Gustaf mat och kel så han klarar sig till på söndag... vara ensam och längta till sydligare breddgrader...

Ensam... det suger balle.

En till dygnförvränging

Hade min näst sista pianolektion idag (igår - för mig är det fortfarande Tisdag den 21 april 2009) och den gick bra, skönt att veta att jag kommer vara hemma hela veckan och kunna öva varje dag så att jag är förberedd till sista lektionen. Tråkigt att jag inte kommer ha henne igen... Funderar på vad jag ska hitta på för present - kanske en låt som viktor sa? Ska fundera på det.. Kanske kan knåpa ihop något =)

Efter lektionen åkte jag till the hood och satt och virkade med Vi, Ka och Ma. Det var jättemysigt... och ingen Ka utan lite TV-spel såklart ;D Pizza och hyrfilm på det, "blindness", hyfsad film, tänkvärd liksom, men den hade sina brister som jag inte kan förlåta... Tänk er att ett helt samhälle blir utan syn, och hur det skulle vara att leva i det samhället MED syn. Se hur alla trevar sig fram och inte kan hjälpa sig själva... Blev jobbigt i början med karantän och sånt crap men i slutet var den jättefin =)

Jaha, Nu är det alltså onsdag. Arbetsförmedlingen idag. Kanske kan få ett jobb? Vet inte... Sen blir det Alvida för hela slanten! Äntligen!Fan... måste sova. Godnatt!!

En till katthund

Jag har alltid tyckt om hundar mer än katter. Jag tror det beror på att jag har vuxit upp med hundar. Först var det min styvmammas Samojed Laika som jag blev fäst vid. Sedan en kompis som hade Taxar - Först Athos, sedan även Aramis. Gosiga, jakttränade och väldigt snälla. Sedan ramlar det på med fler raser - styvpappas Risenschnauzer vid namn Igor var kanske inte min bästa upplevelse (tror inte ens jag fick klappa honom en enda gång) eftersom han bet mamma och blev sjuk, vilket ledde till att han avlivades.

Sen får man ju inte glömma Wilma, vår underbara Labrador Retriever som jag hade vid min sida hela högstadiet och gymnasiet. Hon var en pärla och skitrolig att träna med =). Och just nu är det en liten Yorkshireterrier som jag går ut med titt som tätt, Tindra.

Alla dessa hundar har sin egen personlighet som jag har fått lära känna på olika sätt. En annan liten rackare som jag har fått vara med var Tim - kommer inte ihåg alla raser han var en blandning av men honom minns jag också... Rest In Peace little guy.

En bund trevliga, smått galna, hundar. Min första kontakt med katter.... hmmm.. Om man inte räknar de där som strök runt kvarteren där jag bodde som liten så var det nog Sassa som var först... Sen kom väl Zorro och kort efter det Mirro. Men det var kompisars katter, aldrig mina eller inom min familj. Min syrra skaffade katter men blev av med dem igen när hon flyttade utomlands... Har aldrig blivit "kompis" med dem. Har mina favoriter dock... ofta de feta, lugna och gosiga katterna. Men de har också klor och kan få ryck bara av att man kliar på fel ställe...

De kan sköta sig själva, vilket är en enorm fördel, men där försvinner ju också halva nöjet med att ha ett sällskapsdjur. Att ha dem utomhus is the shit, skulle aldrig vilja ha en innekatt - men jag måste också ha en fästingbortplockare hemma för jag tycker det är så himla äckligt... Det upptäckte jag igår när Gustaf kom in till mig med en stor rackare på ryggen. Lite synd tyckte jag om honom men jag slängde ut honom igen. Om det inte vore för den där lilla parasiten hade han fått sova i min säng.

Tiden man måste lägga på en hund är enorm, därför kan jag inte ha någon.. Men en dag ska jag ha en, eller kanske två... Och en katt kan jag tänka mig att slänga med också, det hör till min dröm om att bo på landet...

Så vilket djur föredrar du? Katt eller hund?

En till krona att vända på

Söndag. Nu är det 2,5 månad kvar tills jag börjar jobba, kanske lite mindre om jag har tur. Hoppas på att få börja tidigare... Och jag hoppas på att jag kan få lite bidrag fram tills dess, det skulle underlätta en del. Har fortfarande inte fått några resultat från HP, hade varit trevligt att få se lite siffror. Men jag får sitta och vänta. Jobba på kondisen så länge - och spela roliga spel, piano, läsa, skriva, fotografera - jag tror att det beror på vädret - äntligen har det blivit fint ute och jag blir glad och upplyft! Och sen är det såklart på grund av mina ljusa framtidsutsikter som jag mår så bra.

Nästa helg ska jag åka till Gotland för att sprida mormors aska... Jag saknar henne verkligen och tänker mycket på henne när jag saknar någon att prata med... Hon var klok, och precis som jag! (mycket annat än bara klok) Så lätt att fråga om råd hos någon som verkligen förstår hur jag tänker... men hon finns inte längre... =(

Pappa åker till Kina om en vecka. Blir ensam i tre dagar - vilken tur att jag har Tindra och Gustaf! Kanske bjuda hem någon kompis för övernattning? =) Vore askul! Något hittar jag nog på. Vägrar sitta hemma och mögla.

hej svejs hallonfejs!

En till födelsedag

Idag fyller lillebror 11. Jag har sålt våra bokhyllor och ikväll ryker kökskänken. *duktig flicka*
Nu ska jag fira brorsan också, så jag ska strax åka. Måste börja sälja mina möbler... och kanske byta ner min säng en gång till innan jag flyttar... Känns otympligt att bo som student och ha en 160 säng... men wtf - det kan vara värt det om man inte är singel =P

Min hår är kort. Det är bra, för då går det åt mindre schampoo och balsam och då behöver jag inte lägga ut pengar på det lika ofta. =)

Något mer, något mer... JO! Bara tre pianolektioner kvar så jag har faktiskt verkligen ansträngt mig för att öva och lära mig något den här sista timmen med Lillemor. Hon ska få veta hur underbar hon har varit. Jag har verkligen behövt henne den här perioden i mitt liv. Men nu blir det andra bullar. Jobb i sommar och sedan flytta. Det kommer bli så skönt att börja om lite...

Det är dumt att göra saker man inte vill. Så nu ska jag göra ett Naturvetenskapligt basår, och göra allt det där jag inte trodde jag kunde göra - pluggislinjen. Den där som alla smarta valde. Inte som mina syskon - rockgymnasiet, fordon och barn och fritid.... det var ju tillräckligt ambitiöst av mig att gå samhäll liksom. Men nu gör jag om det för annars kommer jag ångra mig resten av mitt liv.

Nu ska jag dra. Kramkram!