Ett till brev

Igår gjorde jag högskoleprovet och det gick jättebra, känns jättebra och jag är väldigt nyfiken på vilket resultat jag kommer få. Sedan tillbringade jag kvällen hos syrran och hennes mans inflyttningsfest =) Det var jättekul och sexpartyt var verkligen lyckat! Lite beställningar blev det ju... helt oskyldiga, jag lovar! ;)

Sedan en skön dag med K... Och lite blå himmel... och jättetråkigt att han skulle åka hem ikväll... Sov på bussen till Öret och sedan gick jag upp till Mimmi och CC för att döda tiden tills bussen hem gick. Poker blev det och så lite robotläsning på bussen hem. Sedan tömde jag postlådan och fick se att mitt betygsdokument från Komvux hade kommit :) Jag blev glad, och lite upprymd. Det var dock så många brev att jag inte kollade igenom alla på en gång....

När jag kom in så hittade jag ytterligare 2 brev till mig varav ett jag hade väntat på - nämligen ett utdrag från polisen så jag kan jobba som vikarie. Det andra brevet var från Lithells - och gissa vad? Jag kommer tillbaka! Korvfabriken forever! (eller hur alvida??;) Så sommarjobbet är spikat! Det känns så underbart!

Nu kommer jag nog kunna släppa alla mina jobbiga känslor, för nu vet jag att det kommer ordna sig =D

Peace out

En till min mamma

Du gav mig livet och här står jag
alla vägar framför mig, så lockande
så skrämmande

Det är bara en sak som fattas...
Du

Jag har helt tappat självförtroendet
och det är du, mamma
som får mig på banan igen

För du tror på mig
Du säger precis vad jag behöver höra
du vet precis vad jag bär på
du är som jag, vi är småsystrar
vi har samma sorts energi
samma sorts glöd
samma vilja

samma historia

Sedan vi flyttade isär har vi kommit närmare varandra – är inte det lustigt? Men helt förståeligt, eftersom vi inte behöver diskutera de dagliga sysslorna eller tjata på varandra. Nu ringer vi till varandra för att vi vill prata med varandra. Och jag har ringt till dig mitt i natten och jag har gråtit och pratat, varit helt förtvivlad, och du har lyckats göra så jag somnar lycklig när vi har lagt på. Och när vi ses är det som om vi aldrig riktigt vill åka ifrån varandra igen...

Du tar mig upp igen när jag är nere och det är det mest värdefulla man kan få från någon. Ingen annan förstår mig som du. För du är min mamma och jag älskar dig. Det spelar ingen roll vad som har varit förut, hur osams vi än har varit. För vi behöver varandra. Och du finns där för mig, hela tiden. Dygnet runt. Min egen ångest-jour. Precis som jag finns här för dig, när du ringer och är tung i hjärtat... Jag skulle inte klara mig utan dig.

Did you know how you would move me? Did you know?
Did you know how you would move me?
Well I don't really think so.
But the moment's magic swept us away.
And it's so close but we're so far away.
It's so close but we're so far away.

Ett till vanligt

Ja, läget har inte förändrats. Inget jobb i sikte, dock är jag numera dagmatte till en Yorkshireterrier vid namn Tindra. Ett litet energiknippe på 10 år som är hur mysig som helst och som jag gärna tar med hem till mig en stund efter promenaden :)

Jo, just det - jag blir utslängd igen... Från mitt heliga garage! Men det är bara ett sätt att se det på. Jag har ju faktiskt fixat en ansökan till universitetet så jag kommer ju flytta lagom tills huset ska vara tomt i alla fall. Och det gjorde jag innan jag fick redan på att försäljningen var spikad. Men nu är den det. Och jag kommer flytta härifrån (inte minst HEMifrån).

Det är fint här i ekeby-almby, men bristen på jämnåriga kompisar, affärer och officiella platser över huvud taget gör att jag känner mig mer instängd än befriad. Jag är ingen stadsmänniska, men att bo helt utan möjlighet att gå till en pizzeria eller åt mindstone en mack är samma sak som att bo i ingenting, och det är inte vad jag vill - i alla fall inte så länge jag inte har jobb och bil.

Linköping kommer bli sååå mycket bättre! Av så många olika anledningar! Jag känner mig redo nu. Jag längtar efter att få fördjupa mig och utvecklas och ta ansvar osv. Framtiden's gonna be fine. Det är mer nuet som oroar mig. Det börjar bli ljusare ute och jag får svårt att sova, äter för lite och tänker för mycket. En nedåtgående spiral av stress och ångest... Men ändå får jag inte sluta tro på att allting kommer sluta lyckligt, som det alltid gör i sagorna från min avslutade barndom. Jag har ju fått min prins, och det viktiga, enligt sagorna, är ju ändå att jag får vara med honom. Sedan ordnar sig resten allt eftersom.

In every life we have some trouble
When you worry you make it double
Don't worry, be happy

En till funderare

Idag har jag tänkt alldeles för mycket. Jag tänkte så mycket att jag sprack och min hjärna började rinna ut genom näsborrarna. Jag tänkte så mycket att mina ögon trycktes ut ur sina hålor och ja... resten vill ni inte veta. Det intressanta är ju egentligen VAD jag tänkte på. Men grejen var att jag kom fram till att mina tankar inte löste någonting. Inte ett enda dugg. Så alla mina tankar och klumpar i magen var i onödan.... så nu tänker jag inte älta det mera.

Först ringde jag till mamma för att tala om hur klibbig min hjärna var, men hon svarade inte så jag ringde miriel och då fick hon HÖRA hur klibbig den var... Förlåt för det, älskling, det var inge meningen att ärra dig för resten av ditt liv... Sen ringde syrran till mig och nu är helgen gjord. Skönt. Hjälpa till med flytten kommer verkligen kännas bra tror jag. Lite heavy-work så jag får träningsvärk. =)

Sen kom jag på vad det var jag skulle göra. Ja, jag ser det tydligt framför mig nu. Nu behöver jag inte tänka längre för gjort är gjort och det här kan jag inte ta tillbaka. Jag tänker inte på det längre, och om jag råkar tänka på det liiite grann bara så händer inget, min hjärna håller sig fast och fin innanför pannbenet och mina ögon håller sig också på plats. PHU! Det känns bra när saker löser sig för mina tankar - även om en till person är inblandad så är jag i alla fall inte orolig längre.

Livet leker.

Sing it loud and clear
I'll always be waiting for you...

En till månad

Nu är det fjärde månaden utan jobb. Surt att jag hade jobbet i handen men släppte det för något som var för bra för att vara sant, vilket det faktiskt var också. Men sånt är livet. Sen är det ju fredag också, så då är det helt enkelt lite lättare att vara glad.

Måste tacka Julia för samtalet häromdan, det var så skönt att få prata med dig om allt och inget... Jag var redan upplyft av min produktiva dag som jag haft (enligt mig), men att just du ringde var som grädden på moset.

På kvällen fick jag chansen att smita undan lite igen, och jag tog den. Till the takvåning och bästa vännerna ever! Det var så dumt att vi inte hittade scartkablarna så vi inte kunde koppla in dvd'n. Men ändå satt vi och mös till 2½ men, sex and the city, the mentalist och något annat skumt som gick på tv. Cola och chips såklart... Sedan satt vi uppe till kl 03.30 och läste om sveriges kungar på internet. Jag måste ta reda på mer... få lite guts att fråga mamma om det... spänningen är oliiiidlig :)

Ja, och sen var det det här med fredag. Fredag kommer efter torsdag och innan lördag. Och jag är glad för att jag kommer ha precis den personen som jag vill ha här hos mig ikväll... inatt...

Nu ska jag få tiden att gå fort. Kramkram