En till resa

I morgon bär det av till Visby. Måste ju säga att jag ser fram emot det, men jag vet att det finns vissa personer jag kommer sakna mer än andra när man åker bort så här... Hela klassen följer ju med så det finns inte så mycket att säga om dem, det blir nog kul, men resten av mina bekanta... Det är som vanligt fester hela helgen som jag annars skulle ha gått på, men inget går upp emot Visby i denna underbara värmebölja som råder!

En till kula

Glassig dag. Började tidigt, med sovmorgon, och cyklade till skolan. Kollade på en film om domedagen på religionen och jobbade fritt på Svenskan. Gör en presentation av Elfriede Jelinek, som vann nobelpriset i litteratur 2004. Läskig tant det dära. Men men.

Sedan blev det lite kubbspel på skolgården, det tycker jag att det ska finnas alla soliga dagar! Det var jättekul, och en match kubb kan gå rätt fort fick vi bevisat för oss! Så det passar perfekt att ha något igång där på gräsplätten då och då i alla fall!

Resten av dagen bestod av solande i gräset utanför elevrådsrummet. Och glass. Tre kulor från God Smak. Grymt gott. Och rätt billigt för att vara kulglass! Dagens person: Viktor!

En till solig dag

Igår hade jag en trevlig kväll. Vi blev ett gäng som käkade tacos och kolla på Eurovision song contest. Som vanligt var det inget intressant, men det är alltid kul att se en sådan stor show, och se om de lyckas eller inte. Men själva bidragen är så långt ifrån bra att det ofta bara blir skrattretande, jag menar, att Spanien kom långt före Sverige i listan - det måste ju betyda att folk inte är seriösa!

Åkte hem innan rösterna hade räknats och satte mig framför bruken en stund. Vet inte vad jag hade hoppats på men... Det var riktigt skönt att gå och lägga mig i min säng och sova precis så länge jag vill.

Problemet dök upp när mamma kom in vid tio tiden och fråga vad jag gjorde... "sover - vad gör du?" blev mitt svar och trots min sömndruckenhet uppfattade jag att hon skulle åka iväg till Järnvägen Cup med lillebror. Några timmar senare låg jag fortfarande i sängen och då ringde det i mobilen i stället, pappa undrar om jag vill käka lunch med honom, jag börjar skratta åt tanken på att ordet "lunch" faktiskt ger mig lust att gå upp ur sängen, men sen säger jag som det är: Jag ligger och sover fortfarande och när jag väl kommer upp måste jag plugga om jag ska kunna ta studenten. Han nöjde sig med det, sedan somnade jag igen.

Precis i det öngonblick jag höll på att somna efter samtalet ringer det igen. Vad glömde han att säga, undrar jag. Men det är mamma den här gången. Lillebror har gått vidare till semifinal så de kommer inte hem. Hälsa så mycket till honom säger jag innan jag somnar igen.

Vaknar av mig själv. Det är mörkt i rummet, och rätt svalt, men jag är varm. Går upp och gör mig iordning. Äter pizza till frukost, tar fram Jack, och lägger mig ute i gräset och solar. Skönt. Efter ett tag övergår läsningen i att ligga och tänka på saker. Katter. Kattungar för att vara exakt. Ja. De är söta, tänker jag. Och så har halva dagen gått och jag har inte gjort någonting. Vad skönt.

Ett till drama

Min och pappas ansökan om visum till Kina blev tuff. Det räckte inte att gå igenom den vanliga proceduren kring visumansökan utan vi fick skicka med bekräftelse på hotellbokning och ett brev från Selena, pappas blivande fru, för att de skulle godta vår vistelse. De ville också ha bekräftelse av in- och utresedatum. Allt detta på grund av OS... Man förstår ju att det blir ett känsligt läge när så mycket folk kommer resa in och ut ur landet under en så intensiv period som under självaste OS.

Dock kommer pappa och jag inte vara i Peking, utan i en stad vid namn Changchun som ligger norrut. Klimatet där påminner om det svenska, fast somrarna blir varmare och vintrarna kallare eftersom de inte har någon golfström som håller klimatet i styr.

Biljetterna och bokade och betalda. Vi har Visum och i morgon ska jag boka tid för vaccination. Sedan är det bara studenten som ska klaras av. Sen åker jag till Kina. Ser verkligen fram emot det. Även om det bara är en vecka, så kommer det minst sagt bli en innehållsrik vecka!

Idag träffade jag min sångpedagog för sista gången också. Fan. Jag visste inte det när jag kom dit, men nästa gång det var meningen att jag skulle se henne så är jag på Gotland! Med klassen... Jag vann ju en resa genom Färdlektyr, och nu när den blir av så försvinner något annat i stället. Men men... Mycket nytt har dykt upp "om-jag-inte-åker-till-dublin-grejer" och att fortsätta med sången är en av dem. En annan är att hyra hus på landet. En tredje grej är att jobba som kursledare på röda korset. Ytterligare en är att jag är sååå lockad till att söka jobb på järnvägen! Jag vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på just nu... Finns så många för och nackdelar vad jag än bestämmer mig för att göra! Vi får väl se vad som blir... Har ju bestämt mig för att söka utbildning på Gotland också... Nybörjare i byggnadsvård typ... Får väl berätta om det en annan dag, för nu ska jag plugga Internationella relationer!

Godnatt!

Ett till

Framtidsutsikter...

Ett till rum

Jag sitter i Elevrådsrummet på skolan. Mitt dagis. Mitt uppehållsrum. Min fritidsgård och mitt tidsfördriv. Här inne sitter en annan person förutom jag. En annan person som uppenbarligen är sur. En person som jag inte står ut med. En person som jag lagt bakom mig. Hur kunde det bli så? Vart har den jag brukade känna tagit vägen? Har du förändrats så mycket? Eller är det jag som har förändrats?

Jag brukade rent ut sagt älska den här personen. Jag brukade ha allt förtroende i världen liggandes i dennes händer och inget kunde ändra på det. Inget utom jag själv. Nu sitter vi här och pratar om helt ointressanta saker, saker som inte längre spelar någon roll. Saker man säger för trevlighetens skull. Prata på bara... Jag känner mig så oberörd och ignorant. Känner mig som en jävla fitta som inte bryr mig längre. Hur fungerar jag egentligen? Är det så man ska göra? Ska man bara låta allt rinna ut i sanden och låtsas som om det inte rör mig? Fan.

Jag vet att jag inte gör rätt. Det är inte så här det ska gå till. Det är bara själviskt. Jag vet inte hur jag ska... tackla det. Vet inte vad jag ska säga för att det inte ska bli fel. Vet inte vad jag ska göra för att vi inte ska ogilla varandra, kasta elaka kommentarer som man egentligen inte menar... Känner mig maktlös, men jag vet att jag kan göra något. Jag kan säga något. Ingen annan kan göra det på det sättet jag gör. Men jag gör det inte, för jag törs inte. Jag smiter.

Och nu ska jag smita igen. Plikten som skolelev kallar. Det får bli min ursäkt för den här gången.

En till personlighet

Det känns tomt. Något fattas. Rädd för något så jag låter bli. Osäker så jag avstår. Men bara ett enda sms?

Ett leder till flera - vi vet hur det fungerar. Och vad vill du få för svar? Blir du nöjd med ett "Gonatt"eller vill du ha en riktig utläggning tillbaka?

En utläggning om vad?

Om allt som händer i dig. Om fingertoppskänsla och tunga andetag. Kan du sova bättre då menar du?

Kanske inte... men jag skulle i alla fall inte undra över något när jag gick och lade mig... Jag skulle le i stället.

Vad finns det att undra över nu då?

Vad som händer på andra sidan luren som jag vill sms'a till...

Äh, låt det vara. Samla dig. Njut av din joggingrunda och känn hur ont det kommer göra i benen i morgon. Läs igenom naturkunskapen en gång. Du har mycket annat att tänka på som definitivt kommer få dig till drömmarnas land fortare än något sms i världen kan... Tre djupa. Sedan sängen. Varför vill du ens skicka iväg ett sms nu?

Jag vet inte... För att det känns bra.

Det är väl inte...

...nej nej nej, tro inget nu.

Ljug inte

Okej. Men jag vill inte att det... ens finns som alternativ... Fast det får mig ju att må bra... Vet liksom inte vad haken är, ser ingen hake...

Ta det bara lugnt. En sak i taget. Gör inget förhastat.

Har jag inte redan gjort det?

Haha, sant. Men jag vet att du har koll på vad du gör. Låt ingen driva med dig darling.

Du tror! Nu ska jag sova. Utan sms. God natt.

En till siffra - 100!

Det hundrade inlägget. =) Länge leve bloggen, Hurra! Hurra! Hurra!

Cyklandet blev inte å illa ändå, solen lyser faktiskt nu och så har jag prickat av tre saker som ska göras i veckan. Stort plus - jag hittade min almanacka! Yes! Nu har jag inget att oroa mig för! Den hade ju varit borta en vecka så jag var tvungen att uppdatera den lite, men nu är jag tillbaka på banan och mer laddad än någonsin!

Studentpepp. Gotland med klassen. Bal. Middag med Esteterna. Studenten. Fem stora festtillfällen och bara tre helger kvar. Det här kommer gå till historien! Nu måste jag bara komma ihåg allt så jag kan skriva ned det och minnas om 20 år när jag bläddrar i mina dagböcker! =) Toppen!

En till natt

Malin lyckades få mig att lova henne att vi ska cykla till skolan på måndag, i morgon, igen. Vilket misstag. Det är kallt, det blåser och det kommer antagligen regna på oss också. Men man måste ju hålla sitt ord... Puh!

Så är det prov i musik och kommunikation imorgon. Inlämning av två uppsatser också. Tre saker avklarade på en dag. Guld. Jag måste öva lite tror jag... om jag ska kunna göra riktigt bra ifrån mig.

På torsdag har jag prov om DNA, på fredag har jag prov om EU, och samma dag ska jag lämna in en analys av en konsert. STORT PLUS - jag har tappat bort min almanacka. Det betyder att jag inte vet att det är studentpepp på fredag, Eurovision och husvisning på lördag och förhoppningsvis händer inget på söndag för i så fall har jag glömt bort det nu... Måste verkligen hitta den... vilket fiasko det skulle kunna bli utan den!

Mamma trodde något när hon hämtade mig idag. Jag log bara åt henne. Sa enkelt nej. Inte ens liiite, nej. Ingenting. Var så skönt att kunna säga så. Ärligt. Inget. *ler för mig själv och tittar ned i knät* Men nog så underbart för det. Gånger två. Skulle vara mys om jag fick för mig att göra iordning det där huset som står tomt... Bra köket och ett rum på undervångingen så räcker det ju till mig, och kanske en till - Malin kanske ville det - och det skulle kunna bli jättefint tror jag! Jag vill så gärna flyga ut nu, trampar så otåligt hela tiden. I sommar blir det ett tag för mig själv i alla fall. Sen kanske huset kommer in i bilden... ja.. jag vill ha det i bilden.

Ett till oväder

Regn. Runt 5 grader ute. Höstväder. Åsbrorocken idag. Mimikry. Ska bli kul att se lite livemusik igen, det var ett tag sen man såg ngt som var lite bättre än det man se klasskompisarna göra i skolan. Boring. *gäsp*

Efter mimikry ska jag på något vis ta mig till samsala. Jag vet att jag kommer till Hallsberg, men därifrån blir det en överraskning hur jag kommer vidare. Det värsta som kan hända är att jag får gå dit... Jag har lärt mig att det är trevligt att sova över därute... alltid lika varmt och gott. Samma doft som hemma, fast borta. Ja, ni fattar... Plus lite andra välbekanta lukter som väcker minnen, samtidigt som det skapas nya i doftångorna.

Jag älskar den här friheten. Att kunna åka precis vart jag vill och göra precis vad jag vill med vem jag vill. Ingen annan än mig själv kan hindra mig. Och jag har inga planer på att sluta vara den jag är. I morgon har jag dock valt att bara vara hemma och plugga. Hur jag nu ska komma hem. Men när jag väl kommer hem igen så ska jag skriva en massa. Och ändra lite andra saker. Sedan är det inte mycket kvar innan studenten. Tre prov nästa vecka. Sedan är det slut. Har aldrig kännts bättre inför ett slut, som inför studenten. Fy fan va ja e bra!

Ett till betyg

Fan i helvete vad förbannad jag blir på att det aldrig blir bra. Vad jag än skriver, hur jag än uttrycker mig så blir jag aldrig bedömd rättvist. Jag är inte Jag. Jag är en elev och inte alls någon författare. Jag ska stå rakt i ledet och inte ha någon orginalitet alls. Jag får inte ha med stav- eller grammatikfel, inte ens om jag gjort dem med flit. Jag har inte med några stav- eller grammtikfel... bara så att ni vet. Men när de ber mig att skriva på ett visst sätt så är det fortfarande jag som tolkar det. Säg ett manus. Det är ju ett konstnärligt utformat stycke text. För folk att lyssna på, säg på radion till exempel. Det måste väl inte vara så speciellt? Skrivet av Mig. Bara min text och ingen kan ta mina ord och vränga dem till något som de inte är. Från och med nu varnar jag er alla. Akta er jävligt noga ska jag säga er. Jag har slagit näven i bordet för många gånger idag, har ont i handjäveln, men jag lyfter huvudet lite högre för vaje gång jag slår till. Ingen skadas utom jag, som bara mår bra av att känna kontrollen över min egen smärtgräns. HAHA! Ta den du! Jag skiter fullständigt i vad du tycker eller kommer säga i framtiden om mig, om det jag skriver, om hur jag skriver! Och jag skiter ännu mer i att göra stycken i den här texten för att meningen är att det ska vara en gröt av arga ord som upplöses i en enda regn av spikar på alla som försöker döma mig. Ni kan ju gå och dö, snälla, dö bara. Försvinn.

En till eftermiddag

Cyklade hem liiite för sent. Lade mig i sängen och läste Jack samtidigt som jag käkade Pringles och åt upp den sista chokladen. Med godiset försvann min energi så jag somnade en stund. Vaknade av att brorsan damsög och låg och tänkte på sex en stund. När jag lyfte på huvudet från kudden upptäckte jag en stor dregelfläck, då gick jag upp och erbjöd min massage till brorsan. Skönt.

En till kluven känsla

Studenten. Mattebetyg. Flytta. Jobba. Flytta igen? Ahhh... vart ska jag ta vägen? *rädd*
Hatar vissa saker med att vara jag. Men men... det skulle ju inte vara jag utan dem heller... Alla vänner, ni betyder så mycket för mig... vart skulle jag ta vägen utan Ön i skolan? Vilka skulle jag annars prata med, om inte NI!? Och AE... vilken röra! Men vilken underbar omväxling från resten av skolbyggnaden att komma in dit och träffa alla människor... och kunna prata med, och vara med hela tiden. Som ett helt sjukt stort kompisgäng - Gudars vad jag kommer sakna alla därifrån när jag tar studenten!!

Men det finns ju en hel del som man kommer hålla kontakten med no matter what! =) Jag älskar Er!

En till match

Var barnvakt igår. När barnet sov bjöd jag hem några nära och kära. Danny the dog är en bra film. Den har allt som jag tycker är bra: Coola slagsmålscener, pianon, kärlek, snusk och en väldigt djup fråga om mänsklighet vs. djur. Den filmen tittades det på i alla fall. Sedan skjutsade jag hem varenda kotte. Sedan sov jag gott och länge. Dock visste jag att "barnet" skulle vakna tidigt, och det gjorde det också :P

Vi bestämde oss för att gå på bio. Syrran och hennes man kom över och käkade pankakor med oss innan vi åkte in till staden. Där skildes vi åt: Jag och bror till bion, de andra tu till O'Learys' för att se matchen. Nice. Horton är en bra film. Stort plus för alla konstida djur och för att det finns med ett emo-kid =D

Nu ska jag, livsnjutaren, avnjuta en grillad måltid med familjen. Sen blire läsning av Jack. En bra bok för övrigt. Hej svejs

Ett till matteprov

Ett enda. Sen är det över. Finito. Done. Take it or leave it. I'm leaving. I'm Gone.
Intressant...

Jahaja... Breaking Benjamin dunkar i huvudet på mig och mattetalen börjar sakta lägga sig på plats i huvudet... Som för den delen dunkar utan musiken också, så ömt... Cyklandes i morgon, liksom idag. Najs. Matteprov... GODIS! SHIT! Måste åka och handla.

Kramkram! //Mig

En till dröm

Jag drömde att jag fick lust att kissa på en massa saker på en flygplanstoalett samtidigt som det var en massa folk som stod på kö utanför. För att det skulle gå lite fortare att träffa rätt fick jag en penis. Men det såg inte ut som en penis... Hur som helst. Det var en dröm.

Försov mig tack vare den drömmen, så det blev inget cyklande till skolan idag. Det vägde jag upp med en massa städande och mattepluggande (Tack Robin, du är bäst!). Men allra mest städande tror jag. För i morgon kommer fotografen och jag tror att huset kommer upp på internet och i tidningen på Fredag... Sorgligt, men sant. Två hus till salu samtidigt - vilken satsning nu när räntorna är som de är. Och så är vi nöjda med värderingen av huset också, så med lite fina annonser kan nog budgivningen bli till vår belåtenhet också =)

Jag är nöjd med min dag. En dusch bara, sen ska jag sova gott i porrbelysningen sominredarna tyckte passade bra vid min säng... kanske det är den som gjorde att jag drömde som jag gjorde O_O - - - Jag undrar vad jag kommer drömma inatt?

En till käftsmäll över msn

Kom på en sak när jag lyssnade på Lars Winnerbäck - Jag hugger i sten.

Jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt

De där raderna är så jävla sanna. Du - är i och för sig många personer. Några vet vilka dem är. Andra har nog ingen aning... Tycker inte om msn egentligen... Allt kan bli så vridet och fel, samtidigt som man inte kan uttrycka allt i de små orden som formas i rutan - det räcker inte till alltid. Jag vill kunna hålla om gamla vänner igen, jag vill kunna se er i ögonen och säga precis det jag menar. Jag vill prata med mina kompisar live, in real life, här och nu, öga mot öga. Med alla möjligheter att tala kroppsspråk och verkligen se om man menar det som sägs. Samtidigt som man har alla möjligheter att slå till den man snackar med. Det kan man inte gör på msn. Man kan inte visa tårar eller glädje i mer än smileysarna kan... och dem är ju inte jag.

Jag vill visa mina uttryck, mina blickar, mina andetag och pauser i mina svar. Jag vill se den jag talar med och kunna försvinna in i blicken med min egen... drunkna och tappa orden, be om ursäkt och att du ska ta det en gång till - jag drunknade visst....

Kom hit i stället. Säg det direkt till mig. Vad är du rädd för? Jag känner att det är något DU (kom ihåg att DU är flera personer) verkligen vill säga. Något fattas. Vad är det? Är det oss? Är det jag? Är det något som du inte har sagt som jag borde veta? Kanske något som inte passar riktigt? Vad det än är. Jag vill kunna krama dig om det är positivt, eller springa därifrån om det är morsatsen. Jag kan inte springa ifrån msn. Jag kan inte slå dig. Jag kan inte bedöva dig. Jag kan inte låtsas så att du ser det och fråga hur det egentligen är när jag bara svarar "bra"...

Jag vill vara verklig. Att tala med, att ta på, att känna doften av, att kittla, att slå, att springa ifrån om det behövs. Här är jag. Simple as that.

En till förändring

Efter en genomvåt cykelfärd hem från skolan, inte på grund av regn dock, så tog jag ett varv genom huset för att se vad Roommates gjort med det. Det som sticker, men bara lite, i ögonen är de rosa fluffiga kuddarna på mitt rum.... men det kan ju vara lite coolt att gå emot sina egna principer om rosa tyger... Fick ett städryck också så nu är inte bara huset rent, utan även lilla jag =) Känner mig hälsosam, lustigt...

Matten ligger överst på bunten med saker att göra. NP på fredag. Blir minst sagt spännande för det kan verkligen gå hur som helst. Stackars min fröken som måste springa fram och tillbaka, ensam, mellan de viftande armarna i klassrummet. Så här inför prov skulle det vara idealiskt om lärarstuderande kom och hjälpte till lite för att öva på sin pedagogik med oss som vill ha lite hjälp. Även om det bara gäller ett tal så kan man ju nu sitta hela lektionen och såsa bara för att man inte kan få hjälp på en gång och inte fattar. Går man ifrån lektionen utan att ha fått det klart för sig så förlorar man ju på att gå till den i första taget. Då kan jag sitta hemma och klia mig i skallen i stället.

I morgon börjar utegympan! Jippie! Ombytt och klar och redan lite svett kommer jag rullandes på cykeln då, i solen, i värmen och så är jag redan uppvärmd! Guuld!

Ett till ljud

Jag hör det där jävla mullrandret hela tiden. Är det åska på G eller är det jag som har fått en konstig tinnitus? Ibland mullrar det från bröstkorgen, i bland sitter det i magen. Ibland hör jag hur två berg krossas mot varandra precis mellan öronen. Huvudet blir tungt av all sten som faller. Som stora nävar som slår hårt varje gång de landar. Jag vill inget annat än att sova djupt och ligga långt in under ett täcke. I mörker och tystnad. Inget mullrande. Ingen huvudvärk. Inget magont och inga tunga rosslande andetag. Panik. Jag börjar få panik. Mullrande huvudvärk. Panik. Ångest. Tunga andetag. Rossel. Panik. Snurrande ögon och blinkande ljus. Panik.

Spring!

STOPP! Aldrig. Inte igen. Nej nej nej. Inte nu. Muller. Panik. Stopp.... snälla... vänta.. sakta ner.. stanna.. pusta ut. Andas. Blinka. Blunda. Andas in. Svälja. Andas ut

Slut.

Skriftligt konstverk av Mig. Och jag kallar det "KONSTVÄRK"

En till påminnelse

Jag glömde en sak som var ganska intressant att berätta om igår: På tåget hem så körde tåget helt plötsligt över något. Jag tänkte "Jag vill inte veta VAD det där var". När vi stannade på nästa station i Enköping fick jag veta att det var några jävla ungar som ställt ut ett betongblock mitt på spåret! Hur fan kan man göra så? För det första ska man inte vistas på spåren över huvud taget. För det andra: Tänk om tåget hade kommit när de stod där och kånkade på blocket? Det kanske hade varit lika bra, och antagligen snällare mot tåget. Den där betongklumpen hade av flera ledningar mellan vagnarna och sabbade fronten på loket som skulle köra hela vägen till Göteborg.. Och det var ju bara tur att vi inte spårade ur! Nä, fy fan... ändå blev tåget inte mycket försenat alls, när vi var i örebro så hade vi kört ikapp de 20 minutrarna det tog att fixa skadorna... Det var en upplevelse det med, och det var skrattretande att höra tonen i mannens röst i högtalarna... han var heligt förbannad ska jag tala om för er! Med allr rätt...

Ja... det var nog bara det jag missade, nu ska jag ge mig hän åt mitt rum igen och så ska jag käka innan det bär av till Deed!

Kramar från Mig

En till rutten brasa

Helt impuslivt. Jag bara "okej, vi kör" och så körde vi. Lite dricka blev det ju också, men aldrig lika mycket som det skulle ha blivit om jag stannat kvar i Närke... Allt var ju inte perfekt, men mycket har gett mig fina minnen som jag kommer ha med mig hela livet nu. Det blev ett fint farväl också...

Nu undrar ni säkert vad i helvete jag pratar om. Och jag ska göra det klart för er alla så ni slipper undra: Mamma ringde mig när jag var på väg till skolan i går, onsdag, och frågade om inte jag kunde följa med henne till vår sommarstuga, som inte är vår längre. Ni har säkert redan fattat att jag hoppade på det förslaget och det innebar att jag sket i precis alla olika planer som fanns för kvällen och tog första bästa tåg till Stockholm.

Väl där fick jag ta tunnelbanan till västra skogen i Solna, där mamma har sin nya lägenhet, och så tittade vi runt lite innan vi åkte ut till stugan. Väl där drog vi i oss lite alkoholhaltigt för att bli varma och gav oss ned till stenstranden för att beskåda valborgsfirandet.

Det var den ynkligaste brasan jag någonsin sett och jag saknade verkligen de enorma brasor jag sett tidigare... Eftersom det inte var något att se så gick vi hemåt igen, men först stannade vi hos våra ex-grannar och fikade en snabbis. Bara massa skitsnack så mor och jag drog oss ganska kvickt därifrån. När vi kom in i stugan igen var det varmt från vår egen ex. braskamin och i skenet från elden åt vi päron, kladdkaka, kex och ost. Inte nog med det så tvingade mamma mig att dricka vin. Min mamma! Det är ett effektivt sätt att få mig att hata vin. Verkligen. Lyckat mamma. Men det var jättegott, allt utom vinet alltså, och jag njöt länge och väl.

I morse var jag bara för trött för att gå upp så jag låg kvar. Simple as that.
I min morgonyra hjälpte jag mor med diverse packning av vårt Ex-sommarställe och så gick jag runt och tog farväl av allting. Det var väldigt fint att få gå runt själv och fota lite i huset och omgivningarna. Det kändes skönt att åka därifrån. Hej då Grisslan sa jag när vi lämnade området.... Hej då...

På tåget hem talade jag med en dam som satt bredvid mig. Först talade vi om att jag reste så billigt som student. Sen talade vi om att bo i stan vs. bo på landet. Och så talade vi om olika hundraser... Och så kom det fram att hon var lärare. Hon var precis det jag ville vara förutom att hon bodde centralt, och jag vill bo ute i ingentinget.

Och så övertygade hon mig om att inte bli musiklärare... verkligen... usch vilket jobb... och vilket perfekt sätt att sabba sin hobby på! Jag tänker bli mattelärare till att börja med, sen kanske det blir svenska också, men man måste väl ta en sak i taget...