De små busungarna kryllade överallt! De var hoppiga och studsiga, men samtigt väldigt slöa. De sa nej till att stå upp men ändå gjorde de rörelserna. Sååå snälla.
Det är alltid kul att sjunga och spela med barn, musiklärare på dagsinivå - finns det? Eller så får jag skaffa massa ungar i stället... det är väl också en lösning =P
Musik är så speciellt... det gör underverk med personer och jag vet att jag vill jobba med det i mitt liv. Det är så kul att se alla små engagerade ansikten och de tappra försöken till att göra rörelser i takt till musilen... Det måste erkännas - jag är svag för barn. Även om de bråkar och är griniga ibland, eller ofta, så lär man känna dem... det är så speciellt.
När jag blir äldre så har jag en känsla av att jag kommer vilja jobba med ungdomar, men just nu vill jag bara växa upp så jag slipper känna tonårens press på mig mer. Men sen, när man är lite mer... hmm... vuxen (?)... så tror jag att det också är najs att jobba med. Barn och ungdomar. Musik. Matte. Lärare. Ja, tack. Det blir nog bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar