Kul Jul

Jag har fått Twilight nojja. Det är sant. Jag trodde inte att det kunde hända(!). Efter att jag hade läst ut new moon (nu har jag läst de två första böckerna och sett filmerna) lyssnade jag på soundtracket från filmen och dör i hjärtat för jag vill veta vad som kommer hända. Och det är delvis sabbat på grund av en elak spoilare i min klass, men jag överlever nog.... kanske... jag vet inte om jag överlever om jag inte får läsa eclipse under juluppehållet, men jag ska ju tydligen bara tänka på matten nu. Ska plussa den så jag får en femma i stället för en fyra. Något måste jag få känna mig bra på i skolan, annars är det inte kul.

Ja, jul var det, ja. Och K och mor fyller år också. Och sen är det 2010 och ytterligare ett år har sprungit förbi i livet. Och och och! Vet ni vad?? Jag och K har hittat en lägenhet så i mitten på januari flyttar vi ihop. Kick ass. Jag sa upp korridorrummet idag. =)

Nu ser jag fram emot en kul jul, och julklappar och hemmamys och sällskapsspel och lugn och frid.

Kram på er alla!

Var dag igen

Ja, detta inlägg är precis som det förra. Men i stället för dubbel bio blev det dubbel fest i helgen. En luciafest då vi dansade runt granen och spelade jätte-fyra-i-rad och den andra festen var Lih-körens julfest, då fick jag julbord och julmust. Must är ganska gott, men jag förstår inte de som blir helt uppspelta när man ställer fram julmust på bordet :P Det är ju samma sak som påskmust!

På fredag är det konsert med kören och det känns tungt... Men förhoppningsvis har hela kören skärpt sig i helgen så det går bra på repet ikväll. Ska in till stan kl 18 och ha genrep i kyrkan. Najs. Nästa vecka är det kemitenta och jag fortsätter tycka illa om den saken. Men jag kan inte göra så mycket annat än att fortsätta läsa och öva på uppgifter så jag klarar den i alla fall... Fysiken känns lättare än någonsin nu.

Andra advent har passerat mer eller mindre obemärkt också. Tur att många presenter är köpta nu. Ska försöka få tag i de sista sakerna snart... om någon dag kommer hälften till tobaksaffären i ryd centrum och då blir det slå-in-paket verkstad :D God JUL!!!

Var dag

Inte inrutat, men mönstret är tydligt. Äta. Sova. Plugga. Hänga. Måste jag? Orkar inte riktigt bita ihop, men gör det ändå.. Trotsar regnet idag igen. Trotsar tröttheten (nej jag är inte trött!). Om igen. Hungern river. Orkar inte riktigt. Måste nu. Måste nu.... VILL! JA! Jag vill ju! Därför kan jag le i alla fall. Regnet kan friska upp när man går upp tidigt på morgonen. Sista labben nu? Sista spurten innan jul-uppehållet? Fast... jag ska ju plugga under jul och nyår ändå... Har en god ekonomisk överblick och bokföring kan man lära sig även om man inte är ekonom. Så det så. Och vad jag lär mig sen!

Lite kul måste man ha också. Bio två gånger, två kvällar i rad. 2012 och New Moon. Nice. (mental high-five med miriel). Hoppsan sa. Mat var det ja.

Den första snön

Det kändes inte i morse, eller gjorde det det? Missade jag det? Hur som helst så kände jag det vid lunch. Det var liksom små små små små vita fläckar som singlade omkring i den kyliga ute-luften, och nu är det stora flingor som virvlar runt i blåsten... En väldigt mysig känsla som jag ska ta vara på med en bok i fåtöljen =)

Den senaste boken jag åt upp var "Veronika bestämmer sig för att dö" av Paulo Coelho. Det var inte vad jag förväntade mig, innan jag läste boken ville jag se filmen, men nu när jag har läst den vet jag inte längre. Det känns som om jag fick tillräckligt av boken. Jag begär liksom inte mer. Den var väldigt bra, han är en duktig författare, men jag kan inte säga att den sortens litteratur passar alla. Den handlade på sätt och vis om galenskap och jag känner att jag redan är så djupt inne i det ämnet att bokens råd om saken inte berörde.

Nästa bok på listan har jag, trots min aktuella ungdomsboks-vägran, börjat med idag. "Twilight" av Stephanie Meyer känner väl de flesta till vid det här laget? Det har blivit en stor succé och då jag fick möjligheten att tugga i mig serien på engelska så passade jag på - och hittills är jag nöjd. Har dock bara kommit 20 sidor eller något sådant än så länge, men det är för att jag väntar på rätt tidpunkt att sträckläsa den =) Och den tidpunkten är här....

Återkommer med en liten recension nästa gång ^^

...och så en sak till

... det dök upp en visning på en lägenhet också i morgon :D Fin tvåa en bit härifrån till överkomligt pris för den närheten till mc donalds och universitetet :D

Kemi Fysik och Fransk manikyr

Den första veckan med de nya ämnena börjar närma sig sitt slut. Bara en föreläsning till, i morgon 15-17, och sen är det helg och jag har överlevt! Inte nog med det så tycker jag att det är jättekul! Har legat i ordentligt så nu kan jag njuta av ingenting denna helg. Funderar på om bio skulle vara något? Kanske köpa Paulo Coelhos "Veronika bestämmer sig för att dö" och sträckläsa den fre-lör och sedan gå på premiären lördag kväll... Det är nog min helgdröm denna helg.. Problemet är att den är skiiitbillig på CD-on (39kr) och de tar 4 arbetsdagar på sig att skicka den... Men då får jag helt enkelt välja ett annat ställe att köpa den på... oavsett priset.

Livet är gott.

Stämrep och höststädning

Igår köpte jag en dammsugare. Så nu har jag städat på mitt rum och det skrapar inte under fötterna längre när jag går på golvet. Igår lyckades jag även med den fenomenala konsten att bränna kött. Först skulle det räcka till en matlåda så jag tog fram allt jag hade och började steka. Sedan började jag greja med dammsugaren -_-' Det skulle jag inte ha gjort. En tredjedel av köttet fick slängas, det var helt oätligt! Jag skäms över min förmåga i köket - men idag har jag fått en revansch! Jag har nämligen gjort MASSOR av köttfärssås och det räckte till många matlådor kan jag ta och tala om. Dessutom var den jättegod!

Började räkna lite smått på Fysiken idag. Optik. Känns lagom kul faktiskt - och jag är imponerad av min förmåga att hålla mig vaken på föreläsningen innan lunch! Det är inte alla som pallar det när föreläsaren har så släpig röst att det enda man hör honom säga är "zZzzzoooooooovvvvv" ungefär.... Inte riktigt men nästan.

Snart ska jag iväg på stämrep med förstasopranerna i Linnea. Vi har en jättejobbig låt framför oss som jag får ångest av bara jag tänker på det. Vill ju verkligen kunna den annars kommer ju hela luciakonserten kännas jättetung och den här låten är verkligen svår! Vi får väl se hur det går...

Hemma....?

Känns konstigt att åka bort och säga - hemmmmaaa - när man kommer hem hit till korridoren. Det känns liksom inte riktigt som hemma.. det skulle göra det om K alltid följde med upp. Om vi bodde tillsammans på samma ställe. Men så är inte fallet. Jag hoppas att det kommer kunna bli så snart.

I morgon börjar Kemi och Fysik, känns bra. Schemat är också bra. Lite slappt, men jag kommer nog behöva alla hål till att plugga på. Jag ska lägga ned den tid som behövs för att jag ska känna mig hyfsat lugn inför tentan. Så att jag känner - Jag kan klara det här. Utan att tveka.

Och nu är det dags att åka till skolan. Höstvädret är väldigt omysigt och kallt, men förhoppningsvis är det varmt och skönt i skolan =) Kramkram

Helg

Nu är det helg. Nu har jag tentat mina två första kurser och det känns bra. Two to go innan jag får ta julledigt =D

Darling I'm killed
I'm in a puddle on the floor
Waiting for you to return

Tomorrow never dies - Sheryl Crow är väldigt rolig att lära sig. Enkel och snygg. Härligt att kunna spela piano och lära sig nya låtar bara så där :D Ibland är jag jätteglad för att jag gick estet helt enkelt. Annars hade jag inte kunnat detta nu. Den går typ på gitarr också, men jag får helt enkelt kramp i fingrarna av att böja dem så onaturligt =P Så jag hänger mig åt pianot i stället. Tryggt och bra...

En annan kick-ass bondlåt är ju Another way to die med Alicia Keyes. Inte lika piano-vänlig men helt klart öron-vänlig =)

Someone that you think
That you can trust is just another way to die...

Tänk er en 007-Kondom ~ Med rätt att döda.....

städa tvätta diska, jag är min egen askunge

Konstigt att maten tar slut när man inte handlar o.O Jag förstår inte. Och att det inte finns några rena kläder!? Ja, det finns helt klart en del på att-göra-listan...

Ännu är dagen ny, dimman ligger tät över Linköping och solens strålar finner ingen väg genom den. Väldigt höst-likt och lite mysigt. Får nog bli varm choklad senare, det är gott och jag har en plan för vad jag ska göra med en av mina tomma burkar. Eget choklad-drycks pulver! :D

Råttorna har precis gått och lagt sig efter en ovanligt aktiv natt. Måste nog störa dem lite mer idag så de inte bara får sova hela dagen. Ska ju handla idag och då kan man nog hitta något gott som de kan få kämpa lite med också. Morötter är bra.

Rytm. Tänk på det när du gör saker så kommer man gå runt och små-le lite hela tiden. När man skriver på datorn, när man ligger och bara andas. När man lagar mat, när man pluggar, när man pratar med någon... Rytm. Höra hur tvättmaskinen går runt, runt, runt... Bussarna som åker förbi utanför med jämna, rytmiska, mellanrum. Rytm. Härligt!

En dag framför mig och spotify kommer rulla hela tiden. Nu öppnar jag första dokumentet med gamla tentor. I morgon gäller det. Femma FTW!

Rådisar

Här kommer dem! Den bruna är Romeo och den andra som är vit och svart är Silas :D

ÖoB, Ikea och Mamma!

Mamma och lillebror har varit här. De åkte precis och lämnade mig med pengar i handen och massa kassar fulla av underbara, billiga saker. Idag har vi shoppat - till lillebrors förtret. Vi har shoppat matta, draperi, rengöringsmedel, konserver, krokar, klämmor, silvertejp, toapapper, en affisch med världen till mina kala väggar, galgar, skohorn, tassar, skärbräda, stekspade i stål eftersom den jag har i plast smälter, långa skedar till mina höga muggar, fryspåsar i mängder och säkert något mer som jag har glömt. Det kändes som om jag handlade mycket i alla fall - och det kändes bra att det inte sved så mycket! På ÖoB blev det bara för femhundra kronor och på IKEA betalade jag bara två kronor eftersom mitt presentkort från tre jular tillbaka fortfarande hade pengar kvar på sig trots att jag desperat har försökt göra av med dem!

Romeo och Silas verkar trivas bättre och bättre här. Varje gång jag ägnar tid åt dem så vågar de ta ett steg längre och snart ska ni se att de vågar springa omkring på golvet och gnaga på mina kablar till datorn, stereo, pianot, mobil-laddaren eller väckarklockan. Helst väckarklockan så jag inte behöver vakna så tidigt på morgonen ;)

Första tentan gick som en dans :D Det var inte särskilt svåra frågor egentligen, men väldigt omfattande så om man missat något skulle det vara svårt... jag vet i alla fall att jag svarade på allting och blandade ihop några saker, men allt som allt känns det jättebra. Och nu närmar sig matten, vilket också känns rätt bra, men jag vågar inte vara säker på min förmåga trots att jag redan har läst kursen en gång... jag blev ju väldigt överraskad av mitt VG den gången så jag ska plugga på nu och verkligen göra övningstentorna och öva på sådant som jag är osäker på - då kommer det gå galant!

Så jag hoppas jag kan hålla upp tempot med att skriva här. Det är inte alltid lika lockande som det var nu, men man kan inte skylla på att man pluggar hela tiden - för det gör jag verkligen inte.

Lite mer kortfattat från idag:
- Lillebror stängde bakluckan rakt i pannan på mamma. (och jag fick en flashback till när K gjorde det på mig...AJ!)
- Fyra små rätter på Chili i Ikano-huset är GOTT!
- Det är jättefint höst-väder idag!
- Mitt rum är jättedammigt! Och jag har pengar till en dammsugare! (wohoo!) - Mamma talade ut med mig och jag tycker synd om henne....
- GODIS ÄR GOTT!

ÖoB-Kondomen ~ Priset är skillnaden!

Tentaplugg

Alltså, fattar inte att jag ens går ut på bloggen när jag vet hur lite tid det är kvar till tentan. Men på något sätt har jag varit mystiskt lugn hela tiden, som om jag vet att jag kommer klara den. Det kanske är så att det faktiskt har fastnat saker från föreläsningarna och jag kanske inte helt desperat måste lära mig hela boken utantill! Men antagligen har jag ju fel och kommer kugga. Men så pessimistisk kan jag ju inte vara! Skärpning!

Jag har lärt mig massor på den tiden jag faktiskt har pluggat. Och matten sitter ju redan i ryggraden typ...

Mamma och lillebror kommer och hälsar på på lördag. De har fortfarande inte sett hur jag bor och det känns som om jag har bott här en evighet (det ser i alla fall ut som det på hur stökigt det har blivit)...

Jag har haft en jobbig vecka, hittills. Men nu känns det faktiskt jävligt bra. Kan inte vara lyckligare tror jag. Kalle är världens bästa pojkvän och det vi har tagit oss igenom kan inte beskrivas som en dans på rosor direkt. Men fan va bra vi är. Vi är bäst tillsammans och jag älskar honom helt obeskrivligt underbart och oändligt mycket!

Nu ska jag tillbaka till plugget. Lite genetik skulle nog kunna sitta bättre =)
Kramkram på er alla

Vill inte ha ont

Första tentan är här. Och jag ligger i sängen och kan knappt röra mig - än mindre plugga. Tajmat in i minsta detalj, eller? Lite biologi hinner jag nog innan ändå, tror på något sätt att den inte kommer vara helt svår faktiskt. Men kanske tung ändå...14-18 på lördag.

nu ska det beställas pizza. räknas det som tenta-p-mat?

Vill springa

Känna den tidiga morgon luften mot ansiktet...
Se solen stiga genom dimmorna och sätta de gulnande löven i brand...
Höra enstaka fåglars sång och ana en morgontrött stämning i studentområdet....

Jag vill inte vara sjuk längre. Finns det inte någon dunder-kur på att bli frisk fort? Plugget är lugnt så det finns egentligen ingen stress som gör att jag aldrig blir frisk, utan det är helt enkelt en ihärdig förkylning och jag är trött på den! Jag har fått hem lite av Selinas mat och det lär ju hjälpa mig (det kommer nog räcka hela veckan dessutom) med bra matlådor och nyttiga middagar. Det är ju viktigt. Det vet jag.

Det som jag längtar mest efter med att vara frisk är orken att springa. Att ge sig ut och bli så andfådd att lungorna känns sprickfärdiga och sedan duscha och verkligen njuta av att sitta och slappa. Nu blir jag bara rastlös så fort jag sätter mig vid datorn.

Upcoming: Jag ska vara Toastmaster på vår tacksittning till faddrarna och jag håller på att förbereda mig, mest mentalt, inför min uppgift. Man ska ju vara rolig och kortfattad och ha en massa roliga saker att presentera och jag tror att det kommer bli jävligt kul =D Det är också en förutsättning att man är frisk då så man orkar studsa upp och ned från sin stol hela sittningen...

Firefox 3.0-kondomen
Firefox 3 är snabbare, säkrare och smartare än någonsin. - Äg.

Vill plugga

...och vet ni vad? Det är precis vad jag gör. Den mer korrekta överskriften är "vill bli något" och det är inte riktigt det jag sysslar med just nu. Visst - naturvetare. Men sen då? Har fått igång mina gamla tankar i huvudet igen. Flygledare, lärare eller meteorolog (jag stavade rätt på första försöket - gör det själv om du kan!) och jag trodde att lärare var den enda utbildningen i Linköping. Då går jag lite random ut på bliflygledare.nu och ser att utbildningen ska akademiseras just på LiU! Så till nästa höst - lagom till jag ska börja ett program - så finns flygledare HÄR. Det är skitbra.

Något annat som är skitbra är Meteorolog. För att bli meteorolog måste man läsa matte eller fysik. Kandidatexamen finns i båda ämnena på LiU, och jag trodde att jag var tvungen att läsa i Uppsala eller något sånt för att bli det. Kick-ass!

Nu känner jag mig lugn. Kollade på arkitekt också, men när jag läser om ansökan och arkitektprovet så får jag samma känsla som förra gången jag var inne på det. Att det är fel. Söker mycket hellre till flygledare och går igenom alla fyra teststadier med drogtester, syntester och polisförhör än att sitta och klippa och klistra med ett arkitektprov om man inte ens är säker på att man vill göra det.

Nu är jag klar med första examinationsuppgiften i matten. Inlämning i morgon och sedan är det fyra veckor kvar till tenta. Wonderful.

Tre veckor!?

Igår kom jag på att jag har gått i skolan i tre veckor. Det känns som om vi har gått i en evighet! Första blocket i matten är redan fullt och på måndag byter vi till nästa kurs. I biologin har vi också gått väldigt fort fram. Från aminosyror och DNA till organismsamhällen och näringsvävar. Och tentorna närmar sig...

Jag sitter och skriver på min sprillans nya laptop nu. Den är underbar och jag älskar den och den är bara min! MIN MIN MIN!!!! Nu funderar jag på att sälja den andra datorn (cp-burken) och köpa en riktigt bra skärm för pengarna så jag kan köra photoshop och filmer m.m utan att kolla på min underbara, väldigt bärbara, 13.3"-skärm som dock är lite för liten för sådana ändamål...

Livet i Linköping är händelserikt. Det är något varje dag, varje kväll, varje helg - och så fort en helg i linköping blir tom så åker man hem så att allting händer där i stället. K har en tom helg, men inte jag. Det betyder att han åker hem (hem-hem alltså), men inte jag. Funderar på att anställa honom som bud så att alla mina kompisar hem-hemma kan få smaka på mina kakor som jag bakade förra helgen. Man kan ju inte bara plugga hela tiden - så jag bakar, sjunger (men jag har fortfarande för dålig röst för det!!!) eller lagar matlådor. MÅNGA matlådor...

Oj oj, det är tidigt. Och jag har sovmorgon till kl 15.00 idag. =D apoteket öppnar om en och en halv timme... Tills dess ska jag nog sova lite till. God natt!

Jag vill sjunga!

Vad trött man blir på att inte kunna prata efter ett tag. Idag har varit hemskt, och mina kära grannar i korridoren låtsas att det inte hör mig alls när jag pratar eller frågar något, och på kören så kunde jag bara mima och låtsas att jag tog tonerna... Jag skulle nog avlida om jag blev stum. Jag vill inte bli döv heller. Blind skulle jag fan i mej stå ut med... just döv och stum är ju liksom att ta bort mitt element...

Det är finsittning på lördag med kören. Det ska bli kul. Har inte varit på Nationernas Hus förut och det sägs att det är fint. Och att vi kommer sjunga en massa tillsammans också såklart eftersom det både är Herr- och damkören på samma fest =D Om tre veckor kommer det hit en massa finska körer och vi kommer vara 150 stycken sångare i en BAMSE-kör som har konsert. I en kyrka, såklart, med en helt otrolig akustik har jag hört. Om ni vill köpa biljetter är det bara att höra av sig. Studenter betalar halva och för alla andra kostar det 140 kr. Det är en COOL konsert kan jag tala om, och JAG kommer vara med - bara det är ju tillräckligt för att köpa eller hur? ;) I morgon ska jag till Apoteket och köpa dunder-drycken nummer ett (efter honung såklart) så jag blir frisk till på lördag. Det är mitt mål. Och så ska jag renskriva biologin denna vecka också. I morgon ska jag hjälpa Annie med matte, hoppas på att komma en bit själv då också så jag kommer ikapp till på onsdag. Viktigt att inte halka efter för det bli jobbigt att inte ha räknat allt när tentan kommer.

Färdigskrivet för ikväll. Tiden rinner iväg när man har roligt! Hej svejs!

Elfte september

Jag kommer ihåg den dagen. Just den dagen jag följde med en kompis hem från skolan och vi såg på tv'n i köket vad som hade hänt. Åtta år sedan... Det måste ha varit i mellanstadiet ju. Lite kul att man kan komma ihåg vissa händelser, vissa dagar, vissa segment liksom spelar upp sig om och om igen - och det gäller inte bara detta datum.

Det finns mycket jag inte kommer ihåg också - hur mycket jag än skulle vilja ha en minnesbild av en speciell dag i mitt liv så kan jag inte få fram ett ansikte. En maträtt, en låt.. nej ingenting. Det enda jag kommer ihåg är blåa väggar, kalle anka-pocketar överallt och regn? Var det inte regn den dagen? Jag är inte säker - kanske något jag hittar på. Men jag VET att dagen har varit!

Jag satte upp gardiner idag. Och så packade jag upp de sista betydande lådorna så trots plugget i veckan har jag lyckats med att ordningsställa mitt rum. Meen... det är lite trångt fortfarande eftersom jag har en dubbelsäng OCH en nittisäng på 20 m2 och ett stort skrivbord, mitt piano, en brudkista... nä.. matbordet ockå! Helt sjukt. Men ett förråd har blivit tömt nu så snart kanske man kan röra sig lite mer fritt i rummet... Sakta men säkert.

Måste säga att mina korridor-polare är kick-ass. Jag har fortfarande inte träffat en av dem, men allting fungerar verkligen jättebra och vi funderar på att ha både korridor-fest och hus-fest(med de andra korridorerna i huset). Nästa vecka - om jag blir frisk - ska Parisa och jag ut och springa, och på söndag har Fredrik tagit på sig att göra om ordningen i frysarna. Vi är en liten familj - och gissa vem som har blivit utnämd Korridors-Mamma? Jo - jag. Parisa är mormor, men snart ska vi nog se till att både oskar, fredrik, andreas och johannes också har smeknamn.

Ikväll är det ju fredag. Jag måste roa mig på något mer sätt än att skriva på bloggen också så det blir väl en kopp te framför tv'n och hoppas på att någon annan sällskapssjuk korridor-vän söker sig till de allmäna ytorna. Hej svejs!

Det är ju intressant!

Nu har jag ångrat mig igen... Biologi ÄR roligt - förutsatt att man har rätt lärare. På ev vecka har vi klarat av en fjärdedel av hela biologi A och mitt huvud håller på att explodera. Sitter och skriver på en Eee-PC nu för att jag inte har min egen dator här ännu, men på söndag blir de:) Har lite roliga länkar med en animation av pangea till idag, och från idag till hur kontinenterna kommer se ut om 250 miljoner år! Det är coolt, men jag orkar inte hålla på och pilla på denna miiini över en sådan sak, så det får bli.. om ni har tur - på söndag. annars en annan dag.

Biologin blev inte roligare i det ögonblicket vår lärare kom försent till första lektionen och misslyckades totalt i sin föreläsning. Nej, biologin blev rolig när han började dra massa skämt, som faktiskt var roliga, och prata om rätt saker utan att sväva iväg på överkursmoment om något helt irrelevant. Jag har helt enkelt en störtskön föreläsare. (plus sex stycken till som jag inte har haft ännu men kommer på andra moment i kursen)

Vad finns de mer att skriva om? Tjaa... Ska snart ha ett par råttor hos mig också. Romeo och Silas heter de och de är feta och gosiga killar :) Så stora att jag har dem i en kaninbur XD Det kommer bli LITE trångt i mitt rum på 20m2, men det kommer vara mitt och då får det vara trångt och mysigt (dubbelsäng FTW!)

Nu ska jag gå och lägga mig... det har varit en tung vecka. Plugg hela dagarna och fest hela nätterna =P Universitetet är inte dumt vill jag lova!
Hej sveejs"

Kör, korridor och korvstoppning

Kören igår var skitrolig! Detta kommer bli det bästa året i mitt liv! Massa sköna tjejer och massa konserter och resor. Vi ska vara värdar åt tre stycken finska körer som kommer och hälsar på i september och sedan ska vi göra en jätte-konsert med dem så just nu sjunger vi bara finska och estländska sånger. Det är... finskt!

Åkte och hämtade nyckeln till korridoren direkt efter första lektionen idag och åkte dit och kollade. Mitt omdöme är - Över förväntan! Badrummet var jättefräscht och rummet känns stort och luftigt. Dessutom träffade jag den andra tjejen i korridoren och fick en pratstund med henne också. Det är vi och massa killar så vi måste ju hålla ihop! =)

Ja sen är det det där med korvstoppning - det är vad jag känner inför biologin. Massa kunskap som jag faktiskt inte finner jätteintressant. Det är ju liksom livet det handlar om och det är ju kul såklart, så i en viss utsträckning kommer jag kunna ha roligt med ämnet också. Jag vet bara inte om det är något för mig... Speciellt när de trycker på med massor av överkurs på universitetet som jag egentligen inte behöver veta. Jag vill bara ha det så enkelt som möjligt så jag inte missuppfattar något. Lärare i biologi? Nej tack. Varför tycker folk att det är så roligt med biologi? Jaja... Vi får väl se vart det leder. Jag bränner inga broar ännu.

Volkswagen kondomen - Think small

LiU kondomen - Expanding reality

Nu är allt igång. Söndagsplugget känns redan som en vana och i morgon börjar biologin. Har kommit en bra bit i matten men längtar efter att komma upp lite i nivån - C och D kurserna längtar jag efter att repetera men sen får det vara nog med gammalt.

På tisdag får jag hämta nyckeln. I morgon är jag schemalagd från 8 till 21 så jag hinner ändå inte åka förbi och kolla om den har kommit in ännu. Så på tisdag får det bli. Jag har ingen aning om hur det ser ut där jag ska bo... Eller vilka jag ska bo med. Har haft en underbar vecka här med K men jag saknar ju såklart mina egna saker. Mina instrument...

I morgon börjar också kören! Det är därför jag är upptagen så länge på kvällen. Jag får hitta något hål i schemat och plugga matten då. Sen får vi se hur mycket biologi jag måste hinna med. Spännande. Studentlivet har tagit mig!

På torsdag är det fin-sittning också med basårsnollan och det ser jag fram emot!

Dötid

Dödtiden i början är väl det enda som känns sådär - dock tror jag att den är nödvändig för att man ska få tid att tänka, och umgås med kompisar. Hade varit riktigt tufft om vi fått lektioner från 8-17 varje dag (det kommer senare). Fram till första tentan har jag lektioner i snitt 4 h/dag och det är verkligen inte mycket begärt att bara räkna ett par timmar på egen hand varje dag.

Bioplaner har jag ju såklart. Gi-Joe går som student bio nu och det är ju billigt och bra, speciellt bra då jag har sovmorgon majoriteten av veckodagarna just nu. District 9 har jag redan bokat biljetter till på lördag så om jag spelar mina kort rätt kan det bli två filmer denna vecka! Amazing! =D

Såg Inglourious Basterds i fredags med Míriel och CC. Den ska jag också se igen tillsammans med K. Den var jävligt bra faktiskt. Trots att jag var helt skakis efteråt och var på gränsen till att börja må illa så har den blivit bättre och bättre ju mer jag har fått smälta den och när jag ser den nästa gång kommer jag kunna njuta mer av den än vad jag gjorde först. Var lite tveksam till hur jag skulle känna inför Tarantinos verk, men nu vet jag. Masterpiece! =D

Jaha, nehe, Nu ska jag fortsätta med mitt Mafia Wars nörderi och sedan ägna mig åt lite lekar tillsammans med de andra nollorna från basåret =D Svejs!

Milkshake is the Sh...

Idag fick jag ett mail från Linnea som sa att jag inte behöver sjunga för de andra beslutsfattande personerna i kören utan är antagen på Hans omdöme - Det känns fantastiskt!

Och jag slog Viktor för typ den enda gula bilen i hela stan idag!

Jag har shoppat lite också... Inte att förglömma! Två härliga tjocka tröjor blev det, varav en jag hittade på herravdelningen på H&M. Viktor och jag kom dock överens om att det inte finns någon herravdelning på H&M för de har så feminina kläder där - Jag såg ett par skitsnygga byxor som jag skulle kunna tänka mig där! (märk att jag aldrig ser något jag är intresserad av på tjejernas) ...

I morgon blir det en tur till stan igen... Ska hämta ut lite foton som jag har framkallat för att sätta upp på väggen i mitt nya rum! Om det är varmt ska jag köpa en milkshake... En stor milkshake... Mmmm

Linnea är hemma

"Den akademiska damkören Linnea bildades 1997 vid Linköpings universitet. Kören består av drygt 25 sångerskor och repertoaren innehåller mycket blandad musik för framförallt fyrstämmig damkör. Kören framträder dels vid egna konserter, vid fester och konferenser samt tillsammans med sin broderkör Lihkören. "

Citat från Den akademiska damkören Linneas hemsida.

Jag var och provsjöng igår för ÖKK (östgöta kammarkör) jag visste redan att det antagligen inte var något för mig för jag inte hade någon erfarenhet av kammarmusik alls sedan tidigare men jag ansökte om att få vara med i alla fall och då fick jag träffa Hans Lundgren. Han är en sån där viktig och duktig person som man till och med kan hitta på wikipedia, vilket jag finner mycket facinerande. När han i sitt vänligaste röstläge men ändå med en mycket ärlig uppsyn förklarade att jag nog inte passade in i kören frågade jag om han hade hand om någon annan kör i linköping också - vilket han hade. Han är nämligen skapare av och vice dirigent för Linnea.

Hans Lundgren, denne viktige man som man kan läsa om på wikipedia, sa att han kunde lova mig en plats i Linnea. Jag uttryckte min glädje på en gång och när jag gick därifrån var det med ett stort lyckligt leende.

Det är precis min ambitionsnivå vad gäller en kör och har äntligen en bestämd hobby när jag flyttar till Linköping :D Jag skrev hyreskontrakt, betalade kåravgift, adressändrade och fixade en hemförsäkring - Jag är ju faktiskt redan här! ...och det känns som hemma.

Idag ska jag fixa biljetter till smygpremiären för District 9, städa, vandra runt på myrornas och kolla på Nick and Norah's infinite playlist. Kärleksfilmer i ensamhet kan nog inte bli mer tragiskt, men så får det bli när man är en ensam halva på en fredagkväll.

Borde komma på något nytt nu

Ja, jag körde med En till väldigt länge, men jag känner att det inte är aktuellt längre. Så jag har lämnat det. Men vad ska den heta nu? Har funderat på "Jag vill" eller "This is MY world BIATCH" men inget har riktigt satt sig ordentligt. Och jag vill inte köra på min spedonym Olivia för det känns så trist. Jag kanske skulle ta efter webbadressen? Brutala sanningar *smakar på orden*. En blogg om allt och ingenting som händer, helst de brutala delarna som man måste få ur sig men även de där härliga ögonblicken som man vill hålla kvar vid.

Har ett sånt ögonblick som skedde häromdagen. Det regnade. Det åskade. Fönstret stod på vid gavel och jag låg där i Dina armar och kände den fuktiga luften mot kroppen och hörde hur regnet bara vräkte ner bara någon meter ifrån oss. Det fanns inget annat än Vi och regnet. Du höll kvar mig trots att du så gott som sov, ligg hos mig, sa du. Och jag ville vila där, så nära, så nära. Med regnet, och huden, och känslan av Oss.

Brutala sanningar.

*smakar igen*

Jo, det är nog den rätta känslan som jag söker. Brutalt och oskyldigt - efter som det är sant - eller? Kommer fortsätta att lägga upp texter och sånt som jag skriver allteftersom, texter - noveller/dikter - alltså.

Snart ska jag provsjunga för en kör här i Linköping. Den första av tre. Kammarkör denna gång. Får se om det känns rätt :P

Hej då!

ARGH!

Det blir inte alltid som man vill. Till å börja med kommer jag inte ha något vardagsrum - i alla fall inte ett eget. Det blir ett korridorrum och jag sitter i detta nu och väntar på kontraktet så jag kan komma i hamn med det.

Den andra saken som inte riktigt blev som jag hade tänkt var tydligen en weekend i sthlm som jag inte hade någon koll på och nu blev en väldigt speciell person putt för att jag inte kunde följa med längre. Men jag tycker att vi kan ses lite mer villkorslöst och göra det lite enklare för oss att vara vänner än att hänga upp oss på evenemang varje gång vi ses =) Det är ju så soft att bara sitta och prata med dig (eller ja, lyssna för min del, som det oftast blir :P) Du är guld värd tjejen och jag tycker inte om att göra dig besviken.

Igår var jag ute och provsprang med mina nya skor - ordinarie pris var 1400 men jag köpte de för 900 så det är mina första värstingskor - och de dyraste jag någonsin ägt trots att det var på en outlet jag köpte dem! Mamma och jag irrade runt i solna lite och jag hade tydligen mer energi än henne, och det brukade vara tvärtom! (men säg det inte högt)

Det drar ihop sig till min tjugonde födelsedag och mina förväntningar är låga - det känns inte så ballt att fylla 20... Skulle egentligen vilja ha en lien gathering hemma hos mig, får se hur jag gör med det - lite kort varsel kanske XD Men det är nog en dålig vana som jag har... Ska bestämma mig ikväll dock.

Hemifrån...

Ja, det börjar närma sig... Det mesta jag äger som går att packa i en kartong ligger i en nu. Okej, gardinerna får hänga in i det sista för det skulle bli extremt tomt utan dem... Tar ner dem i helgen tror jag.. Då ska jag liksom inte "leva" här längre eftersom jag slutar jobbet på fredag.

Får inte glömma taklampan.. Annars kommer den gå sönder när jag öppnar garageporten och vad ska jag då hänga i taket i min lägenhet? Måste ju ha en lampa. Kommer på lite grejer hela tiden som jag skulle vilja ha. Vissa saker behöver jag verkligen men så finns det de där små ögonblicken då jag ser mig själv sittandes i min egen soffa, i min lägenhet, men en kopp(som är min) varmt te som jag värmt på min spis alternativt i min micro eller varför inte en vattenkokare? Äsch... Dumma drömmar. Får mig att vilja ha saker som jag överlever utan. Har redan mycket, men långt ifrån allt. Min önskelista blir lång. Egentligen är det perfekt att flytta till lägenheten en vecka innan min födelsedag för då kan jag få massa saker som jag kommit på att jag behöver.

Jag går runt och oroar mig lite i smyg märker jag. Idag fick jag ett sorts svallningsanfall på jobbet då det kändes som om jag hade feber och mådde illa, ja allt möjligt på samma gång. Sedan började jag tänka på hur allting kommer ordna sig. Jag skulle inte sätta mig i en situation som jag inte klarar av och jag vet att det kommer bli knapert - men inte mer än så. Då blev jag bättre på ett ögonblick och jag fick tillbaka färgen i ansiktet. Klumpen i magen försvann och trycket över bröstet lättade. Det finns ju ingenting att oroa sig för - Jag mår ju bra. Jag lever. Jag har en underbar pojkvän och jag har jobb(fyra dagar till) och en framtida sysselsättning(plugga!). Jag har min familj som alltid stöttar och tar hand om mig när jag behöver det och det allra viktigaste - Jag har mig själv. Jag kommer inte vara beroende av någon annan än mig själv. Jag blir så lycklig att jag ler när jag tänker på att jag kommer kunna vara helt självständig.

Har precis köpt täcken av pappa så nu kommer jag kunna vara värdinna åt massa sova-över-gäster. Och om allt goes my way - som jag vet att det kommer göra - så kommer jag kunna ha kick-ass övernattningar i mitt vardagsrum - You hear me!? Jag kommer ha ett vardagsrum!!!

Sommardöden

Jag hittade den på ICA så nu har jag äntligen något att göra igen på rasterna - Efter att jag läste ut Midvinterblod blev jag väldigt rastlös (höhö) när rasterna blev längre och längre på jobbet.

Idag har varit en speciell dag. En sådan där dag som man vill ska inträffa lite då och då så man trivs i sin tillvaro och känner att det kanske inte är så inrutat som det verkar. OK, den började inte precis toppen eftersom det spöregnade på mig när jag cyklade in till stan 06.50 i morse. Jag väntade en stund på henne som jag samåker med och så kom hon. I en rondell 100 meter efter att jag blivit upplockad sa hon helt plötsligt "FAN!" och bilen slutade gasa... Jaha- tänker man - det här blir en spännande dag. Vi rullade in på en gräsplätt bredvid vägen och hon dök ner under huven på motorn. Efter ett kort ögonblick konstaterade hon att gasvajern (som hon bytte ut för tre månader sedan) hade gått av.

Jag vill lära mig mer om saker under huven på bilar! Nu vet jag var en gasvajer är och vart den sitter :D

Med ett snabbt samtal var hjälp på väg så hon kunde få bilen bogserad, och ytterligare ett till jobbet om att vi antagligen blir sena. Och så ett till, för att faktiskt kunna ta oss till jobbet. Det gick helt smärtfritt (utom möjligtvis för pappa som var tvungen att gå upp och skjutsa runt oss lite i stan innan vi kom iväg i rätt riktning) och slutade med att vi kom 25 minuter försent.

Som ett konstigt sammanträffande var det två till som hade lyckats med att bli betydligt försenade idag. En kille hade aldrig blivit hämtad på morgonen av den han samåkte med (mardröm) trots att denne var på jobbet sen ändå... Den andra som kom sent hade försovit sig.

Och detta är bara fram till kl 08.30 idag! Resten av dagen skulle kunna beskrivas lite mer kortfattat - Ingen korv. Långa, tråkiga raster och härligt, härligt solsken på vägen hem!

På fredag blir det spökvandring! Ballt.
Bajsbajs

En ny bok att äta

Jepp. Jag har börjat äta på en ny liten serie av Mons Kallentoft. (kom just på att miriel hade en katt som hette måns innan de skaffade zorro!=O) Första boken heter Midvinterblod och jag hann äta nio kapitel idag på rasterna - de överdrivet långa rasterna... Ja, så är det - korvfabriken ligger lågt med arbete till sin anställda och just den avdelning jag jobbar på är nog värst drabbad. 11 stycken sommarjobbare får inte komma sista veckan, jag valde att vara ledig då för egen maskin, men jag tycker synd om de som har som mål att tjäna pengar och inte får komma. En vecka är ju flera tusen. Flera tusen som företagets snålljåpar vill spara in på. Inga driver i år gör att korvens högsäsong blir som resten av året och i stället för att förlora lite pengar på överdriven marknadsföring så tas marknaden sakta men säkert över av Scan. Det är ju inte konstigt att det blir så när styrelsens enda intresse ligger i att tjäna pengar på korv och sänker kvalitén på det som redan är skit.

Midvinterblod, Sommardöden och Höstoffer heter böckerna och alla utspelar sig i min framtida stad - Linköping =) Mycket beskrivningar av staden är ju faktiskt uppskattat av mig och spänningen i äventyret har redan dragit mig med.

Än är det för tidigt för att sova - Vad bra! Då hinner jag tugga några kapitel till innan sömnen! Hej svejs

Boktjuven

av M Zusak.

Första boken som stryks ur min ska-läsa-lista. Med ögonen alldeles dimmiga av tårar stängde jag boken. Flera gånger under läsningen rös jag och fylldes av saknad till mor, mormor och min underbara. Man vill ju leva med de man älskar, men vad gör man om alla dör? Eller tvingas bort från ens sida? Människor dör som flugor har jag fått veta av denna bok, där döden är berättaren. Han blir trött på sitt jobb, men han är väldigt bra på det och skryter nästan lite grann om att han lyckades bära bort 45 000 själar på en dag... Det var en dag i Tyskland någon gång i början på 1940-talet.

Liesel är en tysk flicka och döden glider förbi henne många gånger i hennes liv. Det börjar med hennes bror, sedan fortsätter det med grannar, vänner, familjen, soldater i München och såklart judar. Men döden är inte där för att hämta henne, det ska dröja länge innan det händer.

Jag trodde inte boken var så tjock när jag frågade efter den på biblioteket, men blev nöjd när jag fick den i min famn och kände att "Det här kommer bli mycket angenämt" - Vilket det också blev - skratt och tårar i härlig samklang.

Nu är det inte länge kvar tills sommarjobbet är slut och flyttångesten kan få ta över helt. Än så länge känner jag mig i alla fall hyfsat lugn och sansad. Kanske Gavaldas bok har kommit in när jag går till biblioteket nästa gång? *hoppas* Jag har en lästörst att släcka!

Jag vill!

Ja det känns lite konstigt i både kroppen och knoppen... Att veta att allt är på väg att ändras igen. Jag väntar med spänning på beskedet, dock utan fruktan. Fruktan känner jag för att jag inte kommer få en lägenhet... Eller tvingas ta en som jag inte vill ha. Vill ju ha kök! Kök is ju the shit! Och är det inte det så bor jag nästan hellre i korridor... Men då vet jag VART jag vill bo i korridor :P Jonna frågar mig "Vafan flyttar ni inte ihop för då ditt pucko? Vet du hur dyrt det bli att bo själv i lägenhet??" Och jag säger tålmodigt - För att jag vill bo själv först. Tvätta, städa, diska osv. Vill inte skynda in i något som kanske gör att vi tröttnar, eller blir arga eller bara börjar ta varandra för givet.... Men det skulle ju vara underbart att inte bo ensam....

Jag har skött mig själv sedan jag slutade gymnasiet och det känns Kick-ass! Att klara sig med jobb, mat, arbetslöshet, läxor, disk, tvätt, kompisar, fester, resor och familjen har blivit ett pussel som lägger sig själv för mig. Har ni läst blogg-beskrivningen? den förklarar precis vad som händer med mig! Jag växer upp.

Jag ville ha något att göra. Jag började plugga matte. Jag ville ha ett jobb. Jag fick ett jobb. Jag ville klara kursen. Jag slutade jobbet. Jag ville resa. Jag offrade jobbet. Jag reste. Jag ville flytta - men det gick inte. Jag ville ha jobb. Det gick inte. Jag blev deprimerad. Jag ville gå ut med en hund på dagarna. Jag fick en hund att gå ut med på dagarna. Jag blev glad. Jag fick jobb. Jag blev gladare.

Jag vill plugga.
Jag vill flytta.
Jag vill spara massa pengar.
Jag vill skaffa ett alldeles eget husdjur.

Och jag vet att jag kommer göra det. För jag vill!!

Sista lediga måndagen?

Ja, vem vet? Det kanske är den sista måndagen jag är ledig på väldigt länge! Så jag passar på att åka till stockholm och hänga med lillebror och njuta av min skatteåterbäring! Jag är mitt mellan två olika kontrakt den här veckan och det känns skönt att få den tiden till att njuta av sommaren eftersom resten av dessa varma dagar kommer spenderas inomhus i en kyld lokal där man måste ha underställ på sig för att inte frysa. Solbänna? Glöm det! Dock kanske inte mina lediga dagar blir så varma ändå... molnen ger en ganska dyster prognos...

Tåget går om en timme och innan dess tänkte jag gå till biblioteket - förra gången blev jag distraherad [:P] så det blev inget. Men några böcker tänker jag låna i alla fall. Just nu tänker jag så här:
Anna Gavalda, "Lyckan är en sällsam fågel" - Läste "tillsammans är man mindre ensam och hon fångade min nyfikenhet för andra texter. Detta är hennes senaste verk!
Stephanie Meyer, "om man kunde drömma" - Boktipset från Jonna. Har en föraning om att den är bra och lättläst så det kommer gå undan!
Marcus Zusak, "Boktjuven" - Denna omtalade bok har också lockat mig, inte minst för att det är döden själv som berättar historien!

Läslust!

Jag har massor av lust att läsa och skriva! När jag var på biblioteket igår hittade jag dock ingen bok =O Hur går det till på ett bibliotek liksom?? Dock kom mitt efterlängtade boktips idag från Jonna på jobbet. Nämligen boken som filmen Twilight grundar sig på. Jag tror att en sådan bok kan vara lagom lättsam att läsa på jobbet. Man vill ju inte ha för tunga grejer då. Förra sommaren kämpade jag mig igenom Jane Eyre och visst, den är tung, men det är inte en facklitterär bok eller något annat faktaspeckat inbundet underverk. Den första boken heter "om jag kunde drömma" och är skriven av Stephanie Mayer 2006. Idag ska jag gå till biblioteket och låna den.

Alvida jobbar inte med mig längre, men det betyder att det blir lättare att sopa banan på lithells och känna att naturpacken är MY HOOD, you know. Hon har dessutom kvar ett spår av jobbet i sin frys... Var det avsiktlig mobbning eller var jag helt enkelt klantig när jag glömde korven där? =P Sug på den ni.

I morgon är det fredag!!! Wohoo!!!

Ett nytt kapitel

Jag trodde jag va´stark
om jag stod där själv
på toppen av en drömpyramid
jag skulle segra, och segla världar vida...

På egen hand, förlorade jag fotfästet och föll
ner i ett ingenmansland
där tårar skar min kind i strömmar strida!

Man faller tungt, när man på höga hästar rida...

Robert Broberg


Det är annorlunda nu. Jag känner mig inneboende och aldrig hemma... Vill ha saker från mitt garage här så att jag kan få ha ett krypin som är mitt. Vill ha min lön så jag kan göra saker som är roligt inte bara tänka på att jag måste ha till maten.

Hon känner sig ju ensam! Hon känner sig svag fast hon vet att hon klarar vad som helst! Hon kastar sig efter kristallen som faller till golvet och fångar den varenda gång. Hon är BÄST! Vilja, våld och vaselin!

Introt till Jonas Hassen Khemiris novell "försök till kärnfysik" är hjärtskärande och river upp en massa frågor i mig... Varför är varje individuellt liv så likt alla andra individuella liv? Varför kan man inte bara få bli något annat än det ens föräldrar är? Varför börjar man bry sig om politik och tycka om inlagd sill? Varför förlåter man sina föräldrar? Varför slutar känslorna att kännas så som de brukade göra? Varför träffar man någon och drabbas av kärlek? Hur kan man bli redo för nästa steg? Varför pratar man om väder, resväg och jobb? Jag hatade när det pratades jobb vid middagarna hemma. Skitsnack om arbetskamraterna, dåliga chefer, jobbigt klimat på kontoret och löneförhöjningar och sänkningar.

Jag har ett starkt behov av att prata om livet för jag orkar inte sitta själv och fundera på det längre. Jag vet ingenting om det! Jag bara sitter och undrar om hur det är, hur det var, hur det kommer att bli i framtiden. Jag vet inte hur det var för då var nu och jag kommer inte ihåg hur jag kände mig då. Nu vet jag hur jag känner men när jag blir äldre kommer jag skrocka åt det och bara hoppas att mina barn slipper det. Att jag kanske kan göra något för att de inte ska bli som jag är.

Hon vill inte dö. Hon har för mycket framför sig just nu för att bara kunna lämna allt. Hon har framtidsplaner och drömmar om hur det kommer bli. Drömmar om vägar hon kommer gå, om resor och om människor. Hon vill inte bli handikappad. Det är en sån där typisk grej som dyker upp i henne när hon mår bra och skulle kunna njuta av livet. Tanken på att man skulle kunna vara med om en bilolycka och bli förlamad skrämmer så mycket att hon får ont i magen och oroar sig för det stup i kvarten.

Hon vill inte vara ensam. Hon känner det som om hon hamnar mitt emellan och att det kommer sluta med att hon tar en promenad för att slippa det hon inte vill samtidigt som hon inte får vara med de människorna hon vill träffa. Hon kommer vara ute ensam i flera timmar och när hon kommer tillbaka till verkligheten är alla matta av hur kul de har haft utan henne och hon går och lägger sig med tårar bakom de hårt stängda ögonlocken. Kan det göra mer ont i halsen än när man försöker att inte gråta men tårarna kommer ändå? Hon funderar på det ett tag tills hon somnar och när hon vaknar igen är allt normalt. Hon är nollställd. Hon är nöjd med sin promenad igår. Jaså - du hade roligt? Vad bra. Vad vill du äta idag? Tror det är dags att tvätta lite....

En till flytt

Jag har en nervositet i magen... Den gör lite ont ibland... Skickade nyss iväg ett mail till en tjej som vill hyra ut sin etta, och igår skickade jag ett till en som vill hyra ut sitt gårdshus á la lägenhetsstandard - senare på kvällen ringde hon och sa att jag gärna får komma och kolla på den och jag vill så gärna åka dit! Jag hoppas hoppas hoppas att jag kan åka och få lite visningar, kanske bara över dan, typ nästa helg eller så.

Min skjuts blev sjukskriven för resten av veckan idag... Dumt tycker jag. För nu var jag tvungen att byta skift mitt på dagen och fick bara 6 timmars jobb idag. Och det betyder också att jag måste gå upp jättetidigt på mornarna i två veckor till om jag ska byta tillbaka till det andra skiftet nästa vecka. Och jag som knappt pallade förra veckan när det var morgonskift! -_-'

You better lose yourself in the music
The moment - You own it, you better never let it go
You only get one shot, do not miss your chance to blow
This opportunity comes once in a lifetime

Fick en liten flashback - och tro det eller ej - jag har haft en eminem-period i mitt liv XD Visste ni det?

En till fest

Jag var på inflyttningsfest igår =) Det var jätteroligt att träffa bettan, cissi, viktor, jere (och hans familj) och det var roligt att mina värdar kunde följa med dit också. Det slutade i att jag träffade sjukt mycket nya människor - till exempel mina egna grannar!! =O Lite otippat, men ändå - bor intee alla granne med varandra här i byn?

Fan va pointless det känns att skriva här, men när jag inte har min egna dator att skriva på så får det här blir min "strippade" dagbok. Lite smått och gott om allt och inget. Här har ni en av de jag fick möta igår. Eller, ja. Båda faktiskt :) Dedära grabbarna, robert, emelie, calin och jag satt uppe till typ kl 5 i morse då det var ljust ute... Kändes smått komiskt att gå och lägga mig när jag brukar gå hemifrån på mornarna i veckan.

Sova är skönt. Drömmar är härligt våta. Önskar jag kunde få drömma samma sak igen... Få känna samma varma känsla av en kyss, som om den var verklig... men vad tomt det blev.. jag gick vilse. Det skulle bara ta en stund sen var du borta. Vem var du ens? Jag kände inte igen dig... Men vad skönt det var när vi fick vara tillsammans. Jag ville aldrig släppa dig... Och när jag vaknade ur drömmen ville jag somna igen så jag kunde få känns känslan igen. Men då kom jag på att det är ju så jag känner hela tiden - Jag vill aldrig släppa dig. Jag kommer inte släppa dig.

En till regndroppe

Jag sitter ensam hemma och lyssnar till regnet och tågen som åker förbi.

The reader var underbar. Perfekt för mig och mamma och titta på =)

Jag är hungrig och fattig. Vill inte äta bara korv ju!

Jobbat är bra, jag trivs på avdelningen.

Jag saknar dig... Jag saknar dig så enormt mycket... Rock steady du vet. Jag behöver det, men saknar det.

Tiden går för långsamt just nu - för en vecka sedan kändes det som om mitt liv rann mellan fingrarna på mig!

Jag lever för nästa helg och löningen i juni.

Jag saknar dig.

Det är allt

Ett till biobesök

Ikväll ska jag se The Reader med mamma. =) Påminnelse till mig själv: Skriv om filmen i morgon och glöm inte varna för spoilers om det behövs!

Har brytt mig och att fixa håret idag också eftersom jag inte ville lukta korv. Så nyduchad och fin i håret kan nog inte en människa ana att man jobbar på en korvfabrik utan snarare McDonalds eller något annat ställe där alla samhällsvetare hamnar! Men jag antar att donkan är lika med korvfabriken... Inte mycket skillnad förutom att jag inte behöver bry mig om hur jag ser ut på jobbet.

Jag längtar till i höst... Men jag är också nervös. Bara tanken på att vara student på linköpings universitet känns på något vis överväldigande - jag blir rädd. Som om det skulle vara en svår sak att vara, eller berätta för andra. Jag beundrar alla som pluggar vidare på universitetet, jag ser upp till de som ger sig på galenskapen som man mest har velat slippa hela livet. Hur kommer jag klara det? Känner mig inte alls säker på att jag kommer kunna vara stolt över mig själv som student... Det känns kontigt nog som ett privilegium (men det kanske bara betyder att jag kommer anstränga mig lite mer för att kunna vara just stolt över mig själv).

Jag har beslutat att "leva student" är en fullt godtagbar anledning till att börja plugga. Så det så. I och med det är inte själva prestationen i fokus utan i stället att man njuter av sitt liv. Känns skönt att veta att jag kommer ha en trygg tillvaro. Jag vet att mitt huvud kommer palla, så egentligen kommer det inte bli några konstiga personlighetsklyvningar eller dyl what so ever. Det blir bara jag - och allt jag kan tänkas hitta på!

Har en arbetskamrat som jobbar som lärare inom försvaret på helgerna och han är en riktig inspiration till att plugga till just det. Jag har ju funderat på det sedan förstå året på gymnasiet och ett tag hade jag till och med bestämt mig för det. Men saker förändras fort under gymnasiet. Känslor kommer, känslor går. Lärare har dock varit i mitt bakhuvud i 4 år nu =O Men jag kanske väljer en annan väg än just lärarutbildningen... hur som helst vet jag att jag kommer sluta som en lärarinna, vilken väg jag än väljer att gå. Men sedan återstå att se vilken årskurs, vilka ämnen osv... Skulle hur som helst vilja ha möjlighet att jobba internationellt och då krävs ju mycket mer kompetens än vad det gör i grundskolan eller gymnasiet.

Nu ska jag sätta mig och läsa/vila i väntan på mor. Och förvänta er en kommentar eller vå om The Reader nästa gång jag skriver.

Puss och kram
Skumbanan

Ett till simkort!

Äntligen har jag fått tillbaka mitt nummer på mobilen! Två veckor och en dag tog det innan jag fick det... Borde ringa och be dem betala kortet åt mig eftersom det tog sådan jävla tid! ARHG!!

Cyklade 2 mil idag och fick behandling hos herr sjukgymnast :) Det var väldigt skönt, det både knakade och brakade och så har jag, på uppdrag av nämnda Herrn, lokaliserat Voltaren-tabletterna i hushållet.

Mycket bullshit här märker jag ^^ Men gillar ni inte det så behöver ni inte läsa =P
Nu är det dags för kväll. Klockan är sju och här sitter jag helt jättetrött.... Har någon en bra idé på hur jag kan mörklägga mitt stora fönster? Har en filt hängandes på gardinstången just nu men den täcker inte hela och släpper igenom en hem del ljus.... Jobbigt när man ska sova tidigt!!!

Nä nu ÄR det dags för kväll! =) Hejpa!

En till kexchoklad

Jag har gjort det igen. Jag har varit glad att vara hemma och ätit en kexchoklad, sedan har jag somnat en halvtimme senare pga blodsockerfallet... Helt kasst. När jag sedan vaknat har jag gjort mat och sedan hängt lite med syrran och Cálin innan det blivit läggdags - och då kan jag såklart inte sova eftersom jag redan har gjort det. Så jag öppnar en bok och läser, och läser, läser, läser. Och sedan inser jag att jag ska vakna och gå upp om 5 timmar - och inte är man särskilt pigg då, varesig man sov eller inte på eftermiddagen.

Kaka. Kaka. Liten Baka. Pricka. Pricka. Få hicka. Löpa. Löpa. Matvaror Köpa. Snarka. Snarka. Kexchoklad knarka. =)

5 veckor kvar till lön! UGH!

En till söndag

Jaha. Lämnad. Ensam. Frukost. Äggmackor. Frukt. Handla. Pengar. Godis. Åka. Inte åka. Betala. Sova. Tidiga mornar. Tröttna. Somna. Läsa. Vakna. Sakna.

Men ångesten är lånt borta =)

Ett till erbjudande

haha! Jag fick jobbet på USÖ också! Snacka om revanch! Men fick också veta att jag bara skulle jobba 75% där så det vart ju mycket bättre med korvfabriken eftersom jag redan har börjat jobba där och dessutom kommmer jobba kvar hela sommaren.

Annars inte mycket nytt... Förutom att jag jobbar med alla de där läskiga tanterna som ni har hört talas om på frabiken. ALLA jobbar på mitt skift och jag får inte byta förrns sommarjobbarna kommer! Men som jag sa förut när ämnet diskuterades: Jag överlever. Mina radiokåpor funkar nu också så jag kan ju faktiskt stå och digga P3 hela dagarna och inte umgås för mycket med the ladies - ni vet ju det där om att man blir som man umgås - jag är livrädd för att vara social över huvud taget på jobbet.

Snart kommer forhoppningsvis mina bovärdar hem, jag funderar på att köpa falukorv till kvällsmat... Men det finns ju lite annat men vi får se.. jaja.

Nu är tisdagen nästan avklarad och det innebär att det bara är tre jobbdagar kvar tills... Ja,*mystisk sago-berättar-röst*, det får ni veta nästa gång. Kramkram!

Inte en till!

Nu när allt har lagt sig har jag egentligen ingenting att oroa mig för längre, bara småsaker som hör till vardagen; mat, pengar, tid m.m. Det känns otroligt skönt att känna sig "back-on-track". Jag tränar inför vårruset (som jag dessutom verkar få springa själv) och det lyfter mig att jag har egna mål att uppnå. Få bättre kondition är ett av dem. Sen är ett annat att få jobba och tjäna pengar, vilket jag också kommer få göra nu. Ytterligare ett mål är att utbilda mig till ett yrke så jag vet vad jag kan göra med resten av mitt liv och då skapa en trygghet även om jag kanske hittar på något annat. Och jag måste ju säga att jag är på väg dit också, även om det är lite längre fram i tiden just nu.

Och trots allt detta så kan det ibland kännas helt fel. Igårkväll kändes det som om mitt liv var över. Det känns som om jag står ensam mot hela världen och jag skakar i knäna för jag är livrädd. Jag är så nervös och det gör mig svag när jag ska prestera själv. Jag hatar att vara ensam, men jag vill ändå ta hand om mig själv. Hur kommer det sig att jag inte har någon aptit när jag är själv? Hur kan det vara så att trots att jag inte bor ensam så känner jag mig ensam? Hur kan jag vara så duktig ibland och kämpa och visa mig stark och helt plötsligt tappa greppet och bli lilla stackars Mig? Det är min största svaghet just nu - att jag får en känsla av att ingen finns där nu bara för att jag verkar klara mig. Bara för att jag tar ett steg själv betyder det inte att jag klarar nästa. Men jag vet att jag kan, alla andra vet att jag kan, men jag vill inte gå om jag inte har någon som går med mig.

Det var bara en tillfällig känsla av att jag stod på randen till något viktigt och att jag skulle bli sviken... Men den kommer och går... I naturliga vågor, helt förutsägbart men alltid lika hårt. Och vips är känslan borta. Jag står med båda fötterna på jorden och har full koll. Bara regnet som får mig att rysa och längta efter lite mer fint väder. Kanske i helgen? Igår var ju annars en väldigt bra dag faktiskt....

En till sommar.....

*orgasm*
Jag har jobb! Äntligen!!!! JA!!! FROM MÅNDAG OCH HELA SOMMAREN!!!!

En till promand i regnet

Ja, Tindra är inte överförtjust i regn måste jag ju säga, hon vill bara gå hem igen men jag kämpar på en bit i alla fall tills hon nästan lyckas dra sig ur halsbandet, DÅ vänder jag hemåt ^^ Efter att ha spelat igenom Peggle en gång (Sök och installera - det är svinkul!), ätit lunch och gått ut med tindra har jag slut på idéer för idag... Jag vet att jag har lite sysslor att göra åt pappa men jag vill inte >.<

Tänkte att - varför åker jag inte med pappa till Kumla efter lunchen?- och precis när jag kommer på att "det borde jag göra" så var det försent!! ARGH! Då hade jag ju kunnat åka till hallsberg och hämta grejerna från sexpartyt, som kom för länge sen, och åka förbi miriel på vägen hem och hämta mobilen...

ÅÅÅHHHH jag blir GALEN!!! Mitt huvud stänger ju AV bit för bit när jag inte använder det, inte ens i situationer som faktiskt kräver att man gör det så funkar det inte -_-' Hjärngymnastik!!! Jaha. Bajs bajs bajs. Jag vill inte. Kom hit och rädda mig någon!!!!! (jag drömmer om en speciell person som skulle göra det men jag vet att det inte kommer hända och jag krymper lite inombords för att jag vet det)

Alvida, Jossan, Míriel, Viktor, vem som helst! Karro, Malin!!! RRRRAAAAAUUUUUGGGHHHH!!!!!!! *Vrålar och blir till HULKEN!!!! Slår vilt omkring mig och* ... nej vänta lite... hulken????? Vaf*n!?!?!? Nä nu lägger jag av. Jag mår fint. Jag låååvar, ska bara hitta något att göra och helt plötsligt belv jag sugen på att skriva en historia om någon som tar sig i nackskinnet och visar världen vad den tål!

Vänta bara!!!! Jag ska allt visa dig din grymma, orättvisa och lömska värld!!! *hytter med näven* När jag är klar med dig kommer DU ångra dig - INTE jag.

*pekar fuck you och lämnar scenen*

En till dum fan

Ja ibland är man bra dum! Och för er som undrar vill jag inte prata om det - helst bara glömma (och tydligen är jag väldigt bra på det...)

Inga svar, inga svar, inga svar... Jag blir tokig!! Vet inte om jag har jobb någonstans men jag trodde att korvfabriken var spikad men nu vet jag inte - det är Alvidas fel, du bara frågar massa saker när jag går runt i min härliga värld av ovetande och tror att allt är bra och så sabbas allt -_-' Men jag antar att det är dags med ett uppvaknande.

Fick resultatet från högskoleprovet i brevlådan häromdagen också. 1.3 (!) blev det och jag var en av 2776 st som fick det.... för att få 2.0 kunde man ha 109/122 och jag hade 82/122 - dock stämmer det inte överens med mina egna anteckningar på provet då jag fick 86 rätt... men vafan, jag kan ha gjort fel, jag vet att jag var stressad när jag skrev över reslutaten. Men det gick ju mycket bättre än förra gången och det är ju kul =) Kommer nog inte göra det igen nu... möjligtvis om jag verkligen verkligen verkligen vill komma in på något speciellt program, men inte "bara för att".

Well, well, nu ska jag ut med Tindra och promenixa i regnet ^^' Hurra!

En till sista lektion

Jag kan inte låta bli att undra: Kommer jag gå hos en pianolärare igen? Nu har jag nämligen slutat tre gånger och börjat igen efter två av dem. Sista pianolektionen är i morgon och jag känner mig lättad att jag inte är bunden längre... Det är konstigt... hur jag längtade efter att få göra något och sen när jag gör det känner jag mig fast och vill kunna komma bort...

Jag vill ju inte ha några rötter på fel ställen heller, men det är mycket här i livet som man inte har någon kontroll över. Jag kan inte hjälpa att jag verkar ha Stockholm, Kina och Hallsberg som framtida högtids-firar-ställen. Kan inte hjälpa mitt behov av pengar gör att jag kommer jobba NÅGONSTANS och kommer jag då känna mig fast där? Med rötter menar jag även saker som pianolektioner och husdjur.

Det var så lätt att skratta när jag var sysselsatt. Just nu känner jag mig inte förtjänt av någonting... inte ens ett skratt.

Dagen efter i morgon ska jag på intrevju om sommarjobb. Städning har jag ju sysslat med tidigare så det borde ju gå vägen. Men jag undrar om sjukhus-städar-lönen blir bättre/sämre än korvlönen och om jag kommer få lika roligt på USÖ som på korvfabriken där jag känner folk och har jobbat tidigare. Jag undrar om jag kommer tacka ja till jobbet om jag får det...

Jag undrar om jag kommer se sjuklingar och döingar hela sommaren eller korvar och köldtillägg på lönespecen?

Det blev väldigt ensamt nu... Ska ju ta ut Tindra, men sen då? Spela piano, tvätta lite så jag har rena kläder till Gotland. Ge Gustaf mat och kel så han klarar sig till på söndag... vara ensam och längta till sydligare breddgrader...

Ensam... det suger balle.

En till dygnförvränging

Hade min näst sista pianolektion idag (igår - för mig är det fortfarande Tisdag den 21 april 2009) och den gick bra, skönt att veta att jag kommer vara hemma hela veckan och kunna öva varje dag så att jag är förberedd till sista lektionen. Tråkigt att jag inte kommer ha henne igen... Funderar på vad jag ska hitta på för present - kanske en låt som viktor sa? Ska fundera på det.. Kanske kan knåpa ihop något =)

Efter lektionen åkte jag till the hood och satt och virkade med Vi, Ka och Ma. Det var jättemysigt... och ingen Ka utan lite TV-spel såklart ;D Pizza och hyrfilm på det, "blindness", hyfsad film, tänkvärd liksom, men den hade sina brister som jag inte kan förlåta... Tänk er att ett helt samhälle blir utan syn, och hur det skulle vara att leva i det samhället MED syn. Se hur alla trevar sig fram och inte kan hjälpa sig själva... Blev jobbigt i början med karantän och sånt crap men i slutet var den jättefin =)

Jaha, Nu är det alltså onsdag. Arbetsförmedlingen idag. Kanske kan få ett jobb? Vet inte... Sen blir det Alvida för hela slanten! Äntligen!Fan... måste sova. Godnatt!!

En till katthund

Jag har alltid tyckt om hundar mer än katter. Jag tror det beror på att jag har vuxit upp med hundar. Först var det min styvmammas Samojed Laika som jag blev fäst vid. Sedan en kompis som hade Taxar - Först Athos, sedan även Aramis. Gosiga, jakttränade och väldigt snälla. Sedan ramlar det på med fler raser - styvpappas Risenschnauzer vid namn Igor var kanske inte min bästa upplevelse (tror inte ens jag fick klappa honom en enda gång) eftersom han bet mamma och blev sjuk, vilket ledde till att han avlivades.

Sen får man ju inte glömma Wilma, vår underbara Labrador Retriever som jag hade vid min sida hela högstadiet och gymnasiet. Hon var en pärla och skitrolig att träna med =). Och just nu är det en liten Yorkshireterrier som jag går ut med titt som tätt, Tindra.

Alla dessa hundar har sin egen personlighet som jag har fått lära känna på olika sätt. En annan liten rackare som jag har fått vara med var Tim - kommer inte ihåg alla raser han var en blandning av men honom minns jag också... Rest In Peace little guy.

En bund trevliga, smått galna, hundar. Min första kontakt med katter.... hmmm.. Om man inte räknar de där som strök runt kvarteren där jag bodde som liten så var det nog Sassa som var först... Sen kom väl Zorro och kort efter det Mirro. Men det var kompisars katter, aldrig mina eller inom min familj. Min syrra skaffade katter men blev av med dem igen när hon flyttade utomlands... Har aldrig blivit "kompis" med dem. Har mina favoriter dock... ofta de feta, lugna och gosiga katterna. Men de har också klor och kan få ryck bara av att man kliar på fel ställe...

De kan sköta sig själva, vilket är en enorm fördel, men där försvinner ju också halva nöjet med att ha ett sällskapsdjur. Att ha dem utomhus is the shit, skulle aldrig vilja ha en innekatt - men jag måste också ha en fästingbortplockare hemma för jag tycker det är så himla äckligt... Det upptäckte jag igår när Gustaf kom in till mig med en stor rackare på ryggen. Lite synd tyckte jag om honom men jag slängde ut honom igen. Om det inte vore för den där lilla parasiten hade han fått sova i min säng.

Tiden man måste lägga på en hund är enorm, därför kan jag inte ha någon.. Men en dag ska jag ha en, eller kanske två... Och en katt kan jag tänka mig att slänga med också, det hör till min dröm om att bo på landet...

Så vilket djur föredrar du? Katt eller hund?

En till krona att vända på

Söndag. Nu är det 2,5 månad kvar tills jag börjar jobba, kanske lite mindre om jag har tur. Hoppas på att få börja tidigare... Och jag hoppas på att jag kan få lite bidrag fram tills dess, det skulle underlätta en del. Har fortfarande inte fått några resultat från HP, hade varit trevligt att få se lite siffror. Men jag får sitta och vänta. Jobba på kondisen så länge - och spela roliga spel, piano, läsa, skriva, fotografera - jag tror att det beror på vädret - äntligen har det blivit fint ute och jag blir glad och upplyft! Och sen är det såklart på grund av mina ljusa framtidsutsikter som jag mår så bra.

Nästa helg ska jag åka till Gotland för att sprida mormors aska... Jag saknar henne verkligen och tänker mycket på henne när jag saknar någon att prata med... Hon var klok, och precis som jag! (mycket annat än bara klok) Så lätt att fråga om råd hos någon som verkligen förstår hur jag tänker... men hon finns inte längre... =(

Pappa åker till Kina om en vecka. Blir ensam i tre dagar - vilken tur att jag har Tindra och Gustaf! Kanske bjuda hem någon kompis för övernattning? =) Vore askul! Något hittar jag nog på. Vägrar sitta hemma och mögla.

hej svejs hallonfejs!

En till födelsedag

Idag fyller lillebror 11. Jag har sålt våra bokhyllor och ikväll ryker kökskänken. *duktig flicka*
Nu ska jag fira brorsan också, så jag ska strax åka. Måste börja sälja mina möbler... och kanske byta ner min säng en gång till innan jag flyttar... Känns otympligt att bo som student och ha en 160 säng... men wtf - det kan vara värt det om man inte är singel =P

Min hår är kort. Det är bra, för då går det åt mindre schampoo och balsam och då behöver jag inte lägga ut pengar på det lika ofta. =)

Något mer, något mer... JO! Bara tre pianolektioner kvar så jag har faktiskt verkligen ansträngt mig för att öva och lära mig något den här sista timmen med Lillemor. Hon ska få veta hur underbar hon har varit. Jag har verkligen behövt henne den här perioden i mitt liv. Men nu blir det andra bullar. Jobb i sommar och sedan flytta. Det kommer bli så skönt att börja om lite...

Det är dumt att göra saker man inte vill. Så nu ska jag göra ett Naturvetenskapligt basår, och göra allt det där jag inte trodde jag kunde göra - pluggislinjen. Den där som alla smarta valde. Inte som mina syskon - rockgymnasiet, fordon och barn och fritid.... det var ju tillräckligt ambitiöst av mig att gå samhäll liksom. Men nu gör jag om det för annars kommer jag ångra mig resten av mitt liv.

Nu ska jag dra. Kramkram!

Ett till brev

Igår gjorde jag högskoleprovet och det gick jättebra, känns jättebra och jag är väldigt nyfiken på vilket resultat jag kommer få. Sedan tillbringade jag kvällen hos syrran och hennes mans inflyttningsfest =) Det var jättekul och sexpartyt var verkligen lyckat! Lite beställningar blev det ju... helt oskyldiga, jag lovar! ;)

Sedan en skön dag med K... Och lite blå himmel... och jättetråkigt att han skulle åka hem ikväll... Sov på bussen till Öret och sedan gick jag upp till Mimmi och CC för att döda tiden tills bussen hem gick. Poker blev det och så lite robotläsning på bussen hem. Sedan tömde jag postlådan och fick se att mitt betygsdokument från Komvux hade kommit :) Jag blev glad, och lite upprymd. Det var dock så många brev att jag inte kollade igenom alla på en gång....

När jag kom in så hittade jag ytterligare 2 brev till mig varav ett jag hade väntat på - nämligen ett utdrag från polisen så jag kan jobba som vikarie. Det andra brevet var från Lithells - och gissa vad? Jag kommer tillbaka! Korvfabriken forever! (eller hur alvida??;) Så sommarjobbet är spikat! Det känns så underbart!

Nu kommer jag nog kunna släppa alla mina jobbiga känslor, för nu vet jag att det kommer ordna sig =D

Peace out

En till min mamma

Du gav mig livet och här står jag
alla vägar framför mig, så lockande
så skrämmande

Det är bara en sak som fattas...
Du

Jag har helt tappat självförtroendet
och det är du, mamma
som får mig på banan igen

För du tror på mig
Du säger precis vad jag behöver höra
du vet precis vad jag bär på
du är som jag, vi är småsystrar
vi har samma sorts energi
samma sorts glöd
samma vilja

samma historia

Sedan vi flyttade isär har vi kommit närmare varandra – är inte det lustigt? Men helt förståeligt, eftersom vi inte behöver diskutera de dagliga sysslorna eller tjata på varandra. Nu ringer vi till varandra för att vi vill prata med varandra. Och jag har ringt till dig mitt i natten och jag har gråtit och pratat, varit helt förtvivlad, och du har lyckats göra så jag somnar lycklig när vi har lagt på. Och när vi ses är det som om vi aldrig riktigt vill åka ifrån varandra igen...

Du tar mig upp igen när jag är nere och det är det mest värdefulla man kan få från någon. Ingen annan förstår mig som du. För du är min mamma och jag älskar dig. Det spelar ingen roll vad som har varit förut, hur osams vi än har varit. För vi behöver varandra. Och du finns där för mig, hela tiden. Dygnet runt. Min egen ångest-jour. Precis som jag finns här för dig, när du ringer och är tung i hjärtat... Jag skulle inte klara mig utan dig.

Did you know how you would move me? Did you know?
Did you know how you would move me?
Well I don't really think so.
But the moment's magic swept us away.
And it's so close but we're so far away.
It's so close but we're so far away.

Ett till vanligt

Ja, läget har inte förändrats. Inget jobb i sikte, dock är jag numera dagmatte till en Yorkshireterrier vid namn Tindra. Ett litet energiknippe på 10 år som är hur mysig som helst och som jag gärna tar med hem till mig en stund efter promenaden :)

Jo, just det - jag blir utslängd igen... Från mitt heliga garage! Men det är bara ett sätt att se det på. Jag har ju faktiskt fixat en ansökan till universitetet så jag kommer ju flytta lagom tills huset ska vara tomt i alla fall. Och det gjorde jag innan jag fick redan på att försäljningen var spikad. Men nu är den det. Och jag kommer flytta härifrån (inte minst HEMifrån).

Det är fint här i ekeby-almby, men bristen på jämnåriga kompisar, affärer och officiella platser över huvud taget gör att jag känner mig mer instängd än befriad. Jag är ingen stadsmänniska, men att bo helt utan möjlighet att gå till en pizzeria eller åt mindstone en mack är samma sak som att bo i ingenting, och det är inte vad jag vill - i alla fall inte så länge jag inte har jobb och bil.

Linköping kommer bli sååå mycket bättre! Av så många olika anledningar! Jag känner mig redo nu. Jag längtar efter att få fördjupa mig och utvecklas och ta ansvar osv. Framtiden's gonna be fine. Det är mer nuet som oroar mig. Det börjar bli ljusare ute och jag får svårt att sova, äter för lite och tänker för mycket. En nedåtgående spiral av stress och ångest... Men ändå får jag inte sluta tro på att allting kommer sluta lyckligt, som det alltid gör i sagorna från min avslutade barndom. Jag har ju fått min prins, och det viktiga, enligt sagorna, är ju ändå att jag får vara med honom. Sedan ordnar sig resten allt eftersom.

In every life we have some trouble
When you worry you make it double
Don't worry, be happy

En till funderare

Idag har jag tänkt alldeles för mycket. Jag tänkte så mycket att jag sprack och min hjärna började rinna ut genom näsborrarna. Jag tänkte så mycket att mina ögon trycktes ut ur sina hålor och ja... resten vill ni inte veta. Det intressanta är ju egentligen VAD jag tänkte på. Men grejen var att jag kom fram till att mina tankar inte löste någonting. Inte ett enda dugg. Så alla mina tankar och klumpar i magen var i onödan.... så nu tänker jag inte älta det mera.

Först ringde jag till mamma för att tala om hur klibbig min hjärna var, men hon svarade inte så jag ringde miriel och då fick hon HÖRA hur klibbig den var... Förlåt för det, älskling, det var inge meningen att ärra dig för resten av ditt liv... Sen ringde syrran till mig och nu är helgen gjord. Skönt. Hjälpa till med flytten kommer verkligen kännas bra tror jag. Lite heavy-work så jag får träningsvärk. =)

Sen kom jag på vad det var jag skulle göra. Ja, jag ser det tydligt framför mig nu. Nu behöver jag inte tänka längre för gjort är gjort och det här kan jag inte ta tillbaka. Jag tänker inte på det längre, och om jag råkar tänka på det liiite grann bara så händer inget, min hjärna håller sig fast och fin innanför pannbenet och mina ögon håller sig också på plats. PHU! Det känns bra när saker löser sig för mina tankar - även om en till person är inblandad så är jag i alla fall inte orolig längre.

Livet leker.

Sing it loud and clear
I'll always be waiting for you...

En till månad

Nu är det fjärde månaden utan jobb. Surt att jag hade jobbet i handen men släppte det för något som var för bra för att vara sant, vilket det faktiskt var också. Men sånt är livet. Sen är det ju fredag också, så då är det helt enkelt lite lättare att vara glad.

Måste tacka Julia för samtalet häromdan, det var så skönt att få prata med dig om allt och inget... Jag var redan upplyft av min produktiva dag som jag haft (enligt mig), men att just du ringde var som grädden på moset.

På kvällen fick jag chansen att smita undan lite igen, och jag tog den. Till the takvåning och bästa vännerna ever! Det var så dumt att vi inte hittade scartkablarna så vi inte kunde koppla in dvd'n. Men ändå satt vi och mös till 2½ men, sex and the city, the mentalist och något annat skumt som gick på tv. Cola och chips såklart... Sedan satt vi uppe till kl 03.30 och läste om sveriges kungar på internet. Jag måste ta reda på mer... få lite guts att fråga mamma om det... spänningen är oliiiidlig :)

Ja, och sen var det det här med fredag. Fredag kommer efter torsdag och innan lördag. Och jag är glad för att jag kommer ha precis den personen som jag vill ha här hos mig ikväll... inatt...

Nu ska jag få tiden att gå fort. Kramkram

Ett till beslut

Det var inte svårt att gå ifrån pool media i torsdags. Så oärlig som jag kände mig när jag ringde runt till företag och tiggde pengar var bara jobbigt och då gick det inget bra heller. Så jag gick inte tillbaka på fredagen. Ältade det en del, men som sagt: det var enkelt.

Ett annat beslut jag tagit är att bli mig själv igen. Har varit hopplös i över en månad och det är inte värt det, när man kan vara glad och lycklig i stället =) Det är också ett enkelt val, antar att jag bara ville se om det kunde gå över... Men jag har inte tålamod med mig själv för att vänta ut det.

Idag har jag pianolektion, i morgon ska jag på Afro-dans och på torsdag ska jag också dansa. På fredag kommer jag mest vänta tror jag, och på lördag ska jag och K se svenska kammarokestern. Du har rätt, veckan kommer bara flyga förbi tills det blir helg. Då ska vi få tiden att stå stilla....

Har något mer som jag vill skriva... det känns inte lika jobbigt som igår nu. För på bussen hem från gymmet blev det helt plötsligt uppståndelse och folk ropade "ring 112!". Jag pratade i telefon med mamma då och var helt oförberedd, men jag reste mig upp från min plats för att se vad det var, och då satt en gubbe (som såklart åkte baklänges så jag kunde se perfekt, men nu önskar jag att jag hade suttit längre bak och inte sett något alls....) där med blod från näsan och munnen och på hela bröstkorgen. Han verkade vara helt avtuppad och några modiga människor hjälpte honom.

Jag å andra sidan klev av bussen illa kvickt och var helt paralyserad av rädsla. Om mamma inte hade varit i telefonen som hon var, så skulle hon ha varit det när jag stod där utanför och väntade på ambulansen ändå. Verkligheten knappar in på mig känner jag. Och nu när jag längtar tillbaka till mig vet jag att jag skulle ha agerat annorlunda, jag kommer agera annorlunda. Jag gjorde inget fel, skadade inte någon och sprang inte iväg i panik - men shit... Jag är inte i chock över det jag såg längre. Nu cirklar tankarna runt vad jag kommer göra nästa gång något händer.

Nu ska jag äta frukost och göra kokosbollar. Och tänka på annat.
kramkram

En till bluff?

Under min tid som arbetssökande har jag stött på en hel del företag som varit svartlistade och läskiga. Bland annat fick jag ett samtal från självaste chefen på Std som ville att jag skulle komma och sälja hushållsapparater på fältet (dammsugarförsäljare kort och gott). Som tur var bad jag om betänketid och kollade upp företaget och jag hittade, tja, låt oss säga tillräckligt med, information och åsikter om hur std sköter sina anställda med orimliga krav för att man över huvud taget skulle få lön.

Jag trodde jag skulle slippa det på Pool Media, så seriöst - nästan för bra för att vara sant... Men nu kan jag inte jobba där utan att få dåligt samvete. SVT har gjort en undersökning om vart alla pengar tar vägen som vi samlar in.

Läs om mitt nya jobb här

Och deras egen version här

Det kändes rätt bra i början av dagen men när vi började ringa ut kändes det verkligen som om de utnyttjade mig till att jobba gratis den här veckan... eftersom jag gör precis samma sak som de som redan är anställda! Men om jag får jobbet (med den överbetaldheten som ingår) antar jag att det här inlägget kommer vara "long gone" - men tills dess låter jag det vara.... Jag har ju ändå en vecka på mig att höra hur det egentligen står till på Pool Media.

Nu är det inte bara jag som prövas för jobbet, utan också jobbet som hårdprövas för mig.

En till bättre

Här var det deppigt! Nu vänder vi på steken tycker jag och gör något roligare av den här bloggen. Det kommer nog bli enklare att skriva saker nu när jag börjar jobba igen. I morgon gäller det och nervositeten är på topp! Det är inte så farligt, magkänslan säger ju att det är rätt och det är lugnt. Det är bara kroppen i övrigt som beter sig annorlunda... Ja ni vet gaser och sånt...:P

Har tiderna klart för mig. 05.30; 07.00; 07.35; 08.15 - vakna, buss, buss, start. Aningens jobbigt att inte veta om jag kommer få en lika dan måndag nästa vecka, men nu tar jag en dag i taget och fokuserar på allt jag ska lära mig i stället för att oroa mig. Och det känns väldigt bra. Väldigt bra...

Och om någon månad eller så så flyttar det in en Macintosh i huset. Visserligen har vi redan en, men vad jag menar är ju såklart en ny Mac. En sprillans ny och underbart underbar dator att pilla på =D Vem blir inte glad av det? Men antagligen kommer pappa hålla den mest för sig själv tills han stöter på ett problem och behöver hjälp.... Stackars människor från den predigitala världen, hur ska det gå för dem? *skakar hopplöst på huvudet*

Ja det får bära eller brista, det handlar om flera generationer som inte har en aning... Pappa kämpar - Han köper en ny dator med intentionen att kunna använda den effektivt - och han skriver fortfarande med endast pekfingarna och trycker ner tangenterna så hårt att datorn skulle kunna spricka under hans händer. Och för att inte tala om musen! Han använder inte ens skrollhjulet (pad'en på datorn är egentligen alldeles lagom för honom för det går lika långsamt som när han använder mus.)

Nåja, det kommer nog gå alldeles utmärkt. Jag kanske till och med kan börja ta betalt för att vara dator-administratör i huset nu när så många burkar kommer surra här :D

Dags att sova. Jag har en stor dag i morgon. God natt gott folk :D Ta hand om er!

Ett till "tänk om"

What if there was no light.
Nothing wrong, nothing right.
What if there was no time?
And no reason or rhyme?
What if you should decide
That you don't want me there by your side.
That you don't want me there in your life.

What if I got it wrong?
And no poem or song..
Could put right what I got wrong,
Or make you feel I belong
What if you should decide
That you don't want me there by your side
That you don't want me there in your life.

Oooooh, that's right
Let's take a breath, jump over the side.
Oooooh, that's right
How can you know it if you don't even try?
Oooooh, that's right

Every step that you take
Could be your biggest mistake
It could bend or it could break
But that's the risk that you take
What if you should decide
That you don't want me there in your life.
That you don't want me there by your side.

Oooooh, that's right
Let's take a breath jump over the side
Oooooh, that's right
You know that darkness always turns into light
Oooooh, that's right..

Ett till fel

Depp depp depp. NEJ. Inte johnny depp! Jag är nere. Vädret är fel. Garaget är fel. Pengarna är fel. Glasögonen är fel. Linserna är fel. Januari är fel. Februari är fel. Orden är fel. Bloggen är fel. Koderna är fel. Jobben är fel. ALLT-ÄR-FEL.

Men jag läste ett väldigt bra citat på en sida (som var fel): "Gråt en flod, bygg en bro och gå över floden".

Snart ska jag till V och spela Munchkin, trevligt trevligt. Jag tror minsann det får mig att må bättre :D Men när kvällen kommer vet man aldrig, så fort man släcker lampan är det som att man befinner sig inuti sig själv och inte i ett rum. Vem vet vad man börjar tänka på då...

En till otippad

Jag kände mig så jävla nervös. Så ensam, utsatt och övergiven. Då kändes det så rätt, och det var precis vad det var. Helt rätt. Så varmt, mjukt och tryggt - precis så jag kom ihåg det. Det var inte en doft från en tröja när jag sov, det var inte någon mardröm om att du inte skulle vända tillbaka när jag ropade efter dig. Det var bara som det ska vara.

Men nu när jag är hemma igen så har jag fått panik. Jag har sovit, jag har ätit, jag har gjort det jag ska. Men så fort jag ska sova och luktar i lakanen och musiken handlar om att du inte är här får jag panik. Jag är så rädd, men så beslutsam. Det är som att vandra genom spindelnät med fobi för spindlar. Jag skakar i varje steg jag tar, av rädsla för att snava... vill skrika. Hör skrik i huvudet. Tröttheten smyger sig på, men jag fortsätter och skiter i alla rädslor.

I stället vänder sig rädslan inåt, för att jag ska vrida och vända mig och drömma mardrömmar och gråta tills jag får kramper och når gränsen för hur långt min outtalade rädsla kan förtryckas.

En till not

Idag har jag läst bok, och när jag inte har läst bok har jag spelat piano (vilket innebär att jag läst ännu mer men på ett annat sätt). Det betyder att jag tog ett stort steg från att bara tänka på att göra läxan till att faktiskt göra den, riktigt bra dessutom! Nu längtar jag till lektionen i morgon! Jag undrar om min fröken har något särskilt i kikaren för mig...

Det där är min bok btw. ...som kommer köra min ekonomi i botten, men det ser ljust ut på jobbfronten och om det går min väg kan jag få lön i slutet på februari och då gör det inget om pengarna tryter just nu.... Det ordnar sig alltid på ett eller annat sätt (påminn mig om att INTE säga så när jag ansöker om lägenhet i höst)

Som jag sa till Alvida alldeles nyss: Det känns lite som om jag har gått i ide. Jag är inomhus och gör lite vad jag känner för. Läser flera timmar i sträck, spelar piano och läser några timmar till. Jag har till och med höjt temperaturen i rummet för att jag rör mig så lite. Lägger mig under täcket med kläder och allt på och så har jag bara sänglampan tänd för att se vad jag vilar ögonen på. Varmt och skönt och helt passivt. Visst - hjärnan arbetar väl men det är ju i det minsta laget.

Det är skönt (att vara medveten om mitt "i ide"-liknande tillstånd) när jag tänker på att jag kanske jobbar om några veckor, men det är skrämmande om man tänker på att jag skulle göra det ända fram till sommaren... Det får bara inte hända!

En till novell

Levande Begravd 9/9 2008

Regnet smattrade mot garageporten, alldeles intill mitt huvud. Min näsa var tjock av blod och snor, i min hals fanns smaken av båda. Mina ögon var stängda, jag tror inte att jag kunde öppna dem även om jag hade velat. Svullnaden från alla tårar hindrade ögonlocken från att röra sig ens en millimeter. Sängen var fuktig och kall, min rygg var öm och stel. Jag drog täcket ännu tätare om mig men det hjälpte föga då det också var fuktigt och kallt på de områden som inte legat mot mig tidigare.

Det var inte första gången jag låg på det här viset – instängd i ett garage, jag skulle vilja säga levande begravd, och bortglömd. Det kanske var lika bra att ingen kom och såg till mig, men det hade nog inte gjort ont om jag hörde ljudet av dörren öppnas och någon som kommer in med ångande dryck och varma mackor. Men jag ryckte ändå till när det ljudet äntligen kom, eftersom jag anade att den som öppnade dörren inte alls kom med så vänliga intensioner i sinnet som jag hoppades på.

Jag pressade upp ögonen och genom den lilla springa som mina ömma muskler kunde få upp såg jag en gestalt närma sig. Fotändan på sängen sjönk ner lite när ett knä stödde sig på den, och sedan kom ett till knä lite längre upp i sängen. Täcket lyftes av mina ben och en torr och varm kudde lades intill mina fötter. Känslan av värmen gjorde att jag drog en lättnads suck. Det brände nästan, så skönt var det.

Vem var denna mystiska person, som så ömsint lade ner täcket över mig igen för att sedan lägga sig precis intill mig med sin arm diskret intill min rygg under täcket? Vem?

Jag hörde lugna andetag bakom min nacke och jag kände fingrar som försiktigt strök mitt smutsiga hår från min panna. Ett lugn föll över mig. Jag visste att jag inte skulle skadas mer nu. Livet skulle inte jaga mig längre, utan det skulle flyta med mig i strömmen. Strömmen av värme från kroppen bredvid mig.

Jag vet inte hur länge vi låg så. Utan att ha sagt ett ord, utan att ha rört en min. Till slut bestämde sig personen bredvid mig att jag hade värmts tillräckligt av dennes kroppsvärme. Trycket och värmen från kroppen lämnade sängen och snart kände jag hur två starka armar krånglade sig in under min rygg och i mina knäväck för att sedan lyfta upp mig ur min dvala. Den uppenbara styrkan vittnade om att det var en man som bar mig. Jag lutade mitt huvud mot hans axel och lät honom föra mig bort.

I takt med hans gungande steg somnade jag lugnt och tryggt. När jag vaknade igen var jag både torr och varm och mitt hår var inte alls klibbigt längre, mina ögon kändes utvilade och pigga. Den där unkna blodiga smaken som förut dominerade i min mun hade försvunnit. Jag öppnade ögonen och allt jag såg var ljus. När jag vant mig vid det mötte blicken någon annans ögon. Blå, stora ögon som såg ner i mitt djup och forskade bland mina känslor.

”Du har sovit alldeles för länge törnrosa min.” Hans röst var lugn och stadig. ”Hundra år var inte tillräckligt och trots att jag har kysst dig om och om igen har du inte vaknat förrns nu och nu satt jag bara här, precis intill dig, och tittade på hur du andades.”

”Det är precis så jag vill ha det” svarade jag, med en för mig förvånande säker röst. Jag hade inte talat på mycket länge, inte yttrat något annat än stön och kvidanden. Dessa var mina första ord och jag såg de blå ögonen lysa tillsammans med leendet som formades på hans läppar.

En till biljett

42 kr till Stockholm från Örebro med tåg tycker jag är rätt imponerande priser från SJ's sida. Tack vare SJ Prio kan jag nu åka runt som en galning hela januari och inte betala mer än för en resa tur och retur till Linköping. Linda är lycklig.

Samtidigt vill jag inte mycket annat än sitta hemma och spela piano hela dagarna. Jag har nämligen börjat med nya pianolektioner och min lärarinna är fantastisk! Efter bara några minuter av lektionen har jag insett att hon är min idol. Hon vet precis vad hon sysslar med och har till och med lyckats fylla mig med tvivel över att flytta efter sommaren, eftersom jag då skulle gå miste om hennes lektioner. Hon är jättebra helt enkelt.

Jag är rädd att om jag inte fortsätter lära mig av just henne kommer jag aldrig bli så bra som jag vill bli på piano. Jag vill bli så bra på att spela att folk tappar hakan när de får se mig vid min Steinwayflygel. Jag vill, jag vill, jag vill!

Och så vill jag kunna stämma den och underhålla den själv, och bli anlitad av andra, äkta, pianister för att stämma deras älskade pianon precis så som jag stämmer mitt eget. Jag måste ha ett riktigt piano. Funderar skarp på att byta ut mitt lilla digitala underverk till ett riktigt hantverk i stället. Den naturliga klangen som kommer ur ett akustiskt piano är så otroligt anslående till skillnad från mitt Yamaha. Det är som att höra hur mina drömmar låter till skillnad från ett tåg som spårar ur.

Nu ska jag spela guitar hero med lillebror. Det är trevligt. I morgon blir det läsa, långpromenad med wilma och hälsa på min syssling som har fått barn. Najs =)

Hej svejs lingonfejs

Ett till år

Jaha, så har ett år gått. Tittar tillbaka lite på saker som har förändrat mig. En viktig grej är novellen Frost som jag skrev hösten 2007, och i juni 2008 fick hela min klass åka till Gotland innan studenten på grund av den novellen. När jag kollade igenom bloggen märkte jag att jag inte lagt upp den här så, nu får ni läsa den:

Frost
17 oktober 2007

Mörkret har lagt sig. Fukten smyger sig sakta upp från marken och lägger en tät dimma runt omkring oss. I ditt öga blänker en tår. Den ligger tryggt i ögonvrån och ditt öga fokuserar på ingenting. I dem ser jag stjärnorna som lyser upp gräset under oss som gått från fuktigt till fruset. Ditt öga stängs och tåren försvinner in i ögat och den kommer inte tillbaka.

Allt är klart. Man ser det oändliga svarta och man ser hur långt som helst. Man får en känsla av att man faller, trots att jag tydligt känner den fasta marken under mig. Min hand flyttar sig över gräset, där den låg finns ett varmt handavtryck kvar. Jag känner inte värmen från din hand, men jag greppar den och håller den så hårt jag kan, men du kramar inte tillbaka.

Sakta sluter jag mina ögon också och snart känner jag hur kylan har trängt in i mig. Min hand håller ett stelt grepp om din och sakta ser man hur huden blir blek av det tunna lager frost som byggs upp. Jag har aldrig känt en sådan kyla, en sådan avskärmning som gör att ingen undrar. Du ligger där. Kall, stel och blek. Och du utstrålar ändå en känsla av att du lever.

Jag orkar inte titta på dig. För jag ser ju att du inte andas. Jag tror inte på att du håller andan. Jag tror inte på att du luras. Jag vet att din själ har gått en annan väg. En som inte har med mig att göra. En väg som leder till ditt paradis. Din egen perfekta värld. Men ändå ligger jag här och tittar fokuserat på din bröstkorg och väntar på ett andetag.

Jag kan höra hur det rosslar redan nu, men det händer inget. Stjärnorna vandrar och dina ögon förblir slutna. Jag kommer aldrig mer se dem tindra av små solar. Jag kommer aldrig mer ligga i morgondaggen och njuta av livet. För daggen blir dimma och dimma blir frost. Och kylan som kommer försvinner inte, utan den hänger kvar runt dig som ett osynligt skydd.

Men det känns. Det gör ont att närma sig. Man vet att man skadar sig, att man blir blå och så genomfrusen att fingrarna stelnar. Hjärtat går ner på sparlåga som knappt orkar lysa. Inger bränsle, inget syre. Allt tar slut i och med din frånvarande blick. Så total och så främmande. Så iskall att man bara önskar att du försvann. Totalt. Lämna mig nu.

Jag låter dig gå. Jag släpper din hand och reser mig upp. Snart kommer gryningen. Då kommer de andra upptäcka att du inte sover. Att du inte andas. De kommer undra vems kropp det är som ligger bredvid, ett avtryck i det vita gräset. Vems hand som låg runt din en stund innan allt frös. Och jag kommer veta att du valde att gå. Att det var du som tog hit frosten och lät den frysa dig.



I hela mitt liv har frosten varit ett tecken på att året närmar sig sitt slut. Nu är det dags att göra klart allt innan det nya året kommer. Men nu betyder frosten att någon har lämnat värmen, för att hitta sin egen källa och sin egen väg. Du har suckat en sista gång och du lät stjärnorna spegla sig i dina ögon, en allra sista gång.

- - - - -

Snart kommer fler gamla grejer som vill läsas. Hoppas ni gillar det
Kramkram